har nu uppgifvit sin stat, upptagande: tillgång 187,462 rdr 9 öre, deraf 100,000 rdr i fastighet, samt skulder 130,494 rdr 77 öre. Hr Ankarcrona har länge haft penningekommissioner för possessionater m. fl. Återkommen krigare. Löjtnant Blomberg, hvilken såsom sergeant vid Gotlands nationalbeväring gick ut i amerikanska kriget, har derifrån återkommit hit för några dagar sedan. Hen har i förenta staterna tjenat sig upp från simpel karl till löjtnant och medför de vackraste vitsord om duglighet och tapperhet. Val till borgerskapets femtio äldste. Fredagen den 3 instundande november förrättas inför Stockholms magistrat val till femtio äldste, i stället för den fjerdedel deraf, som då är i tur att afgå. De klasser som då skola välja, äro: 1:sta, 2:dra, 3:dje, 6.te, 10:de, 11:te, 13:de, 15:de och 21:sta. Engelbrektsfestemn firades i Weste:ås med illumination, prosession af studerande ungdom och skarpskyttar till Wasaparken och sång vid Gustaf Wasas stod, alternerande med musiknummer, utförda af Westmanlands regementes musikkår. En egendomlig företeelse var, att då de första tonerna hördes, en praktfull meteor flög genom rymden till slottet — en vacker bild af Engelbrekts eget lif, — medan ett vackert norrsken flammade upp öfver horizonten Ett gripande ögonblick var det ock att när Luthers herrliga koral, Vår Gud är oss en väldig borgt, upptogs af musiken, hela den samlade folkmassan föllin i psalmen, Härefter höjde skarpskyttekårens befälhafvare ett lefve för Engelbrekt Engelbrektssons minnr, besvaradt af väldiga hurrarop. Tåget upplöstes derefter och alla skyndade till den festrepresentation, som af direktör Elfforss gafs å teatern, som var öfverfylld af högtidsklädda menniskor och der på en gång glad och allvarlig stämning rådde. Festen inleddes med folksången, hvarefter skådespelet Engelbrekt och hans dalkarlar uppfördes. Efter pjesens slut framträdde herr Österberg, klädd i skarpskytteuniform och omgifven af skarpskyttegrupper i gevär, och framsade ett poem af Nybom. Härefter uppspelades Ur svenska hjertans djup. Ridån gick opp och i fonden sågs Engelbrekts vackra Apotheos: Svea lagerkransar sin hjelte, Nore knäböjer vid hans fötter, framräckande sin sköld, under det historien upptecknar hans bedrifter; en genius, föreställande folkets kärlek, räcker honom en krans af immorteller och folket, knäböjande, tackar för befrielsens stora verk En girigs död. (Ur ett bref från Björneborg.) En girig qvinna, vid namn Johanna Löf, född i Örebro, hade här samlat några tusen riksdaler. Hon gömde dessa i sin sängbotten uti sin stuga 3 mil från staden. Den A1:sta i denna månad nedbrann stugan af vådeld. Gumman kom ut, men glömde i hettan sitt kära guld. Då hon märkte detta rusade hon tillbaka in för att hemta ut penningarne, men både hon ock skatten blefvo uppbrända, åh PO RE Ta a r