Dagens Nyheter – 12 oktober 1865, sida 3

RQ mi o N : D Hvarjehanda Nyheter, De amerikanska jernvägarne. Före uppstigandet i vagnen köper den resande en biljett vid luckan eller, om han ej har tid dertill stiger han derförutan upp i den alltid öppna vagnen. Öfverallt till och med under färden kan man stiga in i vagnarne. Om en person vill fara med, så går han å en skogsväg fram till banan och väntar der tills tåget kommer. Han ger sin önskan tillkänna åt lokomotivföraren, som saktar farten, tills passageraren uppstigit isista vagnen, hvilket utan att stadna går så till, att man fattar uti ett å vagnen anbragt handtag och sätter foten på ett fotsteg af jern, hvartill blott behöfs ett ögonblick. Derefter faller tåget åter in i ett raskare tempo. Vagnarne äro så sammanfogade att man kan gå ur den ena i den andra. Då man kommit in, går man raden utåt och uppsöker en passande plats. Midt i vagnarne är en öppen gång, till höger och venster finnas två rader säten, som kunna svängas om, så att man ögonblickligen kan vända sig mot sin närmaste granne bakom. Konduktören går under resan fram och åter och låter förevisa sig biljetterna. Den som icke har någon biljett, betalar hvad den kostar och dermed är saken uppgjord, På en sådan färd kan man välja sitt sällskap; man går dit der man finner bekanta och angenämt samspråk. Man är icke tvungen att till vederqvickelse på resan låta fylla sina öron med barnskrik, oafsedt andra obehag som barn förorsaka på resor, ty i hvarje train finnes en barnvagn, dit de passagerare begifva sig som medföra barn. Man behöfver heller icke insupa röken af dålig tobak, ty i hvarje tåg finnes en rökvagn. Ej heller behöfver man i mörka natten på obekanta ställen leta efter de små hoteller, som på de europeiska jernvägarne utmärkas med inskriptionerna För herrart och För damer, ty äfven en dertill afsedd vagn medföljer tåget. Under den varma årstiden går en person fram och åter genom vagnarne och bjuder de resande friskt vatten gratis, och om vintern äro vagnarne uppeldade. Om sommarn medfölja också försäljare af andra förfriskningar, frukter, apelsiner, bakelser etc., och hela året om är tillräckligt sörjdt för riklig tillgång på god — och dålig — lektyr, då det aldrig saknas kolportörer deraf. När skola vi hinna tillegna oss någon del af dessa inrättningar?