Dagens Nyheter – 12 oktober 1865, sida 2

RESA pit ner på gutan, hvarest en vagn från London and Newyork Hotel väntade. — Tusan djr! utbrast Jonathan Smith, så snart han intagit en beqväm ställning i vagnen. Hon var rätt söt den näbbiga ungen. — Ja näbbig var hon verkligen, genmälde Fanfare. Talade hon inte till mig alldeles som till en underordnad. Hör på, herr Jonathan, ni skall läta henne passera förbi Gula fågelns etablissement på återvägen, vill ni det? . . . Det blir då roligt för mig att få se hvad min hon gör . . . Om ni så önskar kan ju den der sällen vi köpt prestdrägt åt sammanviga er med henne lika bra som med den andra. XIV. Förslag att äta middag i gröngräset. Det hus som Nannon bebodde var icke något palats, det var tvärtom en liten enstaka, blygsam och trefhg byggnad, som genom en trädgård var skild från gaten. Piidgården var omhägnad af ett staket. Så nytt huset än var, hade redan tre eller fyra egare af detsamma blifvit rika, nemligen en mäklare, en jernhaodlare, en kemist och ett fruntimmer utan något bestämdt yrke. Kemisten hade förtjenat flere millioner på att förvandla ett slags simplare bränvin till gammal konjak, Vetenskapen är mensklighetens skyddsengel,