Dagens Nyheter – 11 oktober 1865, sida 2

het att hon beslutat kasta sig i sjön. Hon ,uppgaf ; ej sitt namn, men sade att mannen var skräddare och bodde i huset n:o 25 Kammakargatan, Välvilliga menniskor förde henne ifrån stranden och skulle följa henne till kyrkoherden Ekdal i Adolf. Fredriks församling, hvilken torde kunna bringa qvinnan på andra tankar och mannen till ett menskligt handlingssiätt. De små brottslingarne hänger man. Förliden måndag handlades vid rådsturättens 3:dje afdelning, på anmälan af öfverstelöjtnant MHägerflycht, ett, enligt remiss från polisk mmaren inkommet tjufnadsmål mot häktade förre betjenten Carl Reinhold Hedlund, anklagad för att den 26 sistl. september hafva tillgripit en mindre qvantitet hafra ur ett i huset n:o 10 Artillerigatan beläget stall, tillhörigt nämnde öfverstelöjtnant H. Såsom vittne uppträdde artilleristen n:e 71 vid 7:de batteriet, Carl Johan Lund. Denne, som lär haft något slags tillsyn öfver nämnde stall, berättade att han vid inträdet uti stallet, som från den vanliga ingången varit ordentligt trllåst, sett tilltalade Hedlund stående vid hafrelåren med en påse i handen, innehållande minst 2:ne kappar hafre. hvilka Hedlund genast vid hans åsyn kastat tillbaka i låren: att Hedlund blef fasttagen och rapport aflemnad till befälet, som föranstaltade om tillkallande af polis, hvarefter Hedlund blef arresterad; att Land 3:ne särskildta gånger förut varsnat att han blifvit bestulen, men kunde icke säga af hvilken, hvadan misstanken för de föregående stölderna äfven fallit på tilltalade Iedlund. Denne, af ordföranden uppmanad attredogöra för sitt förflutna lif, berättade att han, född 1840 i Enkyrka församling i Upland, redan vid 18 års älder lemnat föräldrahemmet och efter flera lyckans omvexlingar, hvarunder han än som stallknekt, än som betjent konditionerat hus åtskilliga förnäma personer, slutligen hamnat som dräng hos en sopåkare på Ladugårdslandet vid namn Olsson; att han aldrig tillförene varit tilltalad eller straffad för stöld, men af barmhertighet mot Olssons häst, som saknade foder, medelst borttagande af en bräda, som förut varit lös, ingått uti det nästintill belägna, öfverstelöjtnant 11. tillhöriga stallet och der tillgripit ofvannämnde portion hafre; att han så mycket mindre kunde anses skyldig till de stölder, som tillförene der föröfvats, som han blott varit fyra dagar i Olssons tjenst, då tillgreppet skedde, Detta sednare medgafs äfven at vittnet Lurd, hvadan åtalet om de förra stölderna förföll. Efter denna, som det tyckes, sanningsenliga bekännelse, yttrade öfverstelöjtn. H., att han för sin del ville nedlägga åtalet fär det ifrågavarande tillgreppet, men detta bestrads af allmänna åklagaren, stadsfiskalen Silfversparre, och Hedlund dömdes att för första resan stöld af 2:ne kappar hafre, värderade till 41 öre rmt. straffas med 6 månaders straffarbete och i 5 år vara förlustig medborgerligt förtroende. Frågas: när en sopåkaredräng får 6 månaders fängelse för att han stulit för 41 öres värde, huru många års fästning bör då en polismästare. dömas till för att han låtit, emot lagen, slå en mängd menniskor lytta, lama och blodiga? Det kan väl icke en mans lifstid förslå till att försona. Det medborgerliga förtroendet behöfver han då icke dömas förlustig, ty der ingenting finnes kan ingenting tagas. Jagten efter svin. I måndags hände på Kornhamnstorg att hästarne för en sorundabonde blefvo skrämda och började bråka så att vagnen stjelpte. HEj nog med denna olycka ooh uppståndelsen dervid, utan ett svin kom åfven löst ur sin bur och sprang sin väg. Bönder och mängelskor lemnade sina varor vind för väg och började jaga den fyrbente rymmaren. — Kringränn grisen! kommenderade en poliskonstapel som tog befälet öfver skallet. — Svinet, omringadt på alla sidor, tog sin tillflykt under en mångelskas krinolin, men der snärjde det in sig så att man flck fatt det. AA