Dagens Nyheter – 7 oktober 1865, sida 1

ES RR Det är en allmän klagan hos jordbrukare i landsorten att de blifva illa behandlade när de skicka varor i kommission till Stockholm att försäljas; de påstå att de ofta få betala större omkostnader af alla slag än de borde, och i följd deraf drager sig landsorternas handel så mycket möjligt är till andra platser. En rättegång, som nu är anhängig vid Stockholms rådhusrätt, tyckes kasta ett ljus öfver orsakerna till höjden af de Stockholmska försäljningsräkningarne. Den synes ådagalägga, att sjelfva afgifterna till staden ofta utgå med högre belopp än gällande taxa bestämmer. Detta har kommit i dagen derigenom att 20 dragare i viktualievågarne instämt öfvervägaren och vågskrifvarne, påstående att de ifrån den 1 Okt. 1858 till sistl. Juni månads utgång detta år uppburit de dragarpenningar som tillkomma dragarne, men sedermera sjelfva behållit dessa penningar. Hela summan stiger till 34,785 rdr, hvilka dragarne yrka att få ut. Öfvervägaren och vågskrifvarne nekade att hafva uppburit några dragarpenningar. Endast den förstnämnde hade gjort det för några köpmäns räkning, men hvad han sålunda uppburit sade han sig hafva erlagt åt dragarnes ålderman. I allmänhet uppbära dragarne sjelfva sina dragarpen ar af allmänheten, sade de instämde. Vågkarlarne nekade till detta; och dernäst framställde de det påståendet att vägarne taga af allmänheten vida högre afgifter än som äro föreskrifna i den kungliga taxan. Till bevis härå inlemnade de till rätten 13 vågsedlar, hvilka styrkte deras påstående. Enligt dessa vågsedlar hade vågskrifvare tagit af trafikanterna: först så mycket som taxan föreskrifver, sedan så mycket som dragarne borde hafva, och slutligen litet till. Ensamt på 19 rdr 18 öre utgjorde detta olitet till 3 rdr 39 öre. Vägarne erkände de förevisade vågsedlarne, men de fleste af dem invände att dragarne icke hade med den saken att göra, utan att det vore allmänhetens sak att klaga om den hade skäl dertill. En annan af vågskrifvarne, Samsjoe, försmådde denna utväg och erkände öppet att han tagit öfver taxan af trafikanterna, men förklarade detta på det sätt, att han utaf åtskilliga köpmän, med hvilka han håller räkning öfver vågafgifter pr månad, enligt med dem träffad öfverenskommelse, för sitt besvär med räknings, utskrifvande och tillhandagåendet med upplysningar beräknar fyra öre för hvarje lispund, samt att beträffande öfriga trafikerande, med hvilka ej räkning föres, dessa merendels anlita hans biträde för att få uträknadt hvad sammanlagda beloppet af det vägda utgör och erhålla andra upplysningar, hvarföre hr Samsjöe jemväl beräknat sig arfvode, anseende sig dertill berättigad. Sålunda skulle de för högt påförda afgifterna icke vara någon olaga skatt och tunga på allmänheten, utan endast en af dessa tsportler som spela en så stor och så skadlig roll i många afdelningar hörande till stadens förvaltning. SLS PS SSE rr PSA TAS Se