En amerikansk tragedi. Ett förfärligt brott har nyligen blifvit begånget i Boston. En läkare vid namn Charlos Marston hade för någon tid sedan bosatt sig i Boston med sin sjuka hustru och sin dotter Cora. Frn Marston hade i flera år haft försvagad helsa; men sedan hennes man bosatt sig i Boston tillfrisknade hon, så att hon till sist kunde gå uppe och vandra omkring i huset. Glädjen öfver hennes tillfrisknande blandades dock med bitterhet, ty med hvarje dag fördystrades fru Marstons lynne, och stundtals öfvergick hennes melankoli till ett oförklarligt hat mot alla menniskor, till och med mot sin egen familj. En dag undföll fru Marston den önskan att hon gerna skulle vilja ega sin mans revolver, hvilket föranledde doktorn att gömma sina vapen, ty han fruktade att hans hustru ämnade förkorta sitt lif. Kort derefter, en afton, inkom fru Marston till ett äldre fruntimmer, miss May, som var inackorderad i familjen, och yttrade till henne något om död och mord, hvilket uppskrämde det gamla fruntimret, så att hon vid doktorns hemkomst bad honom taga sig i akt. Doktorn bad henne vara lugn, ty han fruktade ingenting af sin hustru, som några dagar visat en ovanligt lugn sinnesståmning. Omkring klockan 2 vaknade miss May vid ett buller, som hördes från doktorns rum en trappa upp, och då hon sprang ut i förstugan hörde hon ett pistolskott. Skråmd af skottet vågade ej miss May att gå uppför trappan, utan började istället att högljudt ropa på doktorn, men utan att erhålla något svar från honom. På miss Mays rop utkom fru Marston i öfra förstugan och tillsade miss May att gå in till sig Och förhålla sig lugn, om lifvet vore henne kärt. Miss M. skyndade också genast in tillsig; men klådde sig och smög sig sedan ut för att skaffa hjelp. Hon uppväckte några grannar och återvände åtföljd af dem. Då de kommo upp till doktorns våning var allt tyst och stilla; men då de kommo in i doktorns rum möttes de af en fasans syn. I sin sång låg doktorn, och på knä framför sången, med hufvudet stödt mot mannens skuldra, låg hans hustru. Båda voro döda och deras blod öfverhöljde sängen och golfvet, Från doktorns rum begaf sig miss May och hennes följeslagare till Coras rum, och der funno de Cora liggande död och blodig på golfvet. En stark lukt af chloroform kändes i rummen och man påträffade äfven en nåra tömd flaska, som innehållit ett sådant fludium. Det syntes tydligt att fåu Marston begagnat sig af chloroform för att döfva sin man och sitt barn innan hon tog dem afdaga: Doktorn hade fått ett skott genom högra lungan, fru Marston ett skott genom hjertat och Cora ett skott i ryggen och ett i hufvudet. Hvilken som först blifvit dödad har man svårt att såga; men man förmodar att fru Marston först döfvat Cora och sedan begifvit sig till sin man och dödat honom. Derefter hade hon gått tillbaka till Cora och skjutit henne, och då hon scdermera återvånde till sin döda mans bädd hade hon med en kula äfven dödat sitt lif. ML nn nm nn strat fa————R— —b