Dagens Nyheter – 4 oktober 1865, sida 1

Article Image
Om inrättande af ett industrilottori i Stockholm. Våra allmänna industri-expositioner ha burit vittne om att Sverges industri gått och går framåt i mångfald och qvantitet, men den sednaste af dem — den i Malmö — har också bevisat att vi ännu icke fullt kunna täfla ens med vår närmaste granne i industrialstrens formskönhet. En hufvudsaklig anledning härtill är att största delen af våra industriidkare sakna nödigt kapital för att skaffa sig dyra teckningar och modeller samt att de kunder, som genast skulle kunna köpa ett med mera än vanlig smak och omsorg utfördt arbete, äro för fåtaliga för att fabrikanter eller handtverkare i allmänhet skulle kunna våga nedlägga ovanliga kostnader på sin vara. Man har i utlandet, och särdeles i Danmark, funnit en utväg, oberäknadt flera andra, att genom ökad och lättad afsättning framlocka alster af en större konstskicklighet. Medlet är de stora industrilotterierna. Danmark har fyra sådana. Isynnerhet ett af dem — konstflitslotteriet, förvaltadt af hr J. A. Gold — har vid två expositioner i Malmö, och särdeles vid den sednaste, utställt en stor samling möbler, guldoch silfverarbeten m. m., af hvilka hvarenda pjes varit ett sådant mästerstycke både i form och utförande, att konstflitslotteriets alster säkerligen i ett framtida kulturhistoriskt museum skola få en plats bland nittonde århundradets industriella mästerverk. Efter Köpenhamns exempel har först Malmö och sedan Göteborg inrättat hvar sitt industrilotteri, och från begge städerna vitsordas både officielt och enskilt det goda nflytande dessa lotterier utöfvat på den industriella smakens och konstskicklighetens förkofran, ehuru den Ulla skala, hvari dessa lotterier bedrifvas, hämmar deras verkan. Ännu ett godt resultat af sådana inhemska lotterier, som afse såväl att sammanföra konsten och industrien som att derutöfver bereda några tillgångar till begges understödjande på annat sätt, är att de inbespara en stor del af de summor, hvilka eljest gå ur landet till tyska lotterier eller promess-vigilatörer. — I Danmark, der man har 4 industrilotterier, spelas ojemnförligt mindre än här på Hamburgerlotteriet, Österrikiska jernvägslån 0. s. v. Redan förrän Malmöoch Göteborgs-lotterierna inrättades, var det fruntimmer, som med beundransvärdt mod och ihärdighet anlagt och upphållit det svenska Industri-Magasinet, betänkt på att här få inrätta ett industrilotteri. Efter att hafva i utländet och af erfarna personer inhemtat kännedom om beskaffenheten och organisationeu af dylika lotterier, ingick hon för 2 år sedan till regeringen med ansökan att få här inrätta ett sådant. Ett år derefter gaf regeringen sitt utlåtande häröfver. Den syntes gilla företaget och planen; och om den likväl vägrade bifall till Industri-Magasinets egarinnags ansökan, så var det endast derför att den icke ansåg en enskild person, huru förtjenstfull denna än månde vara, erbjuda nog garantier för lotteriets konstnärliga verksamhet. Det var lätt

4 oktober 1865, sida 1

Thumbnail