Dagens Nyheter – 3 oktober 1865, sida 3

LJ . Hvarjehanda Nyheter, Oförbränhneliga tyger. En florentinare vid namn Agostino Borghi skall ha fullständigt löst problemet att göra alla slags tyger oförbränneliga. Han har anställt upprepade försök i sitt laboratorium i närvaro af representanter för pressen samt flera myndigheter. Vid hvarje offentligt experiment har Borghi vunnit nya resultater och numera fullkomnat sin uppfinning så att den icke tyckes lemna något öfrigt att önska. Vid de sista försöken var det icke längre fråga om att bevisa trädblocks och läders förmåga att motstå elden, utan Borghi begagnade eleganta träaskar, de finaste spetsar, det tunnaste flor och papper att visa egenskaperna hos sitt preparat, och resultatet blef att nämnde bräckliga föremål utgingo fullkomligt oskadade ur den starkaste eld. Det mest öfverraskande experimentet bestod deri att Borghi bildade en liten krets af krut på golfvet och uppställde midt uti densamma fyra patroner, af hvilka två voro gjorda af vanligt och två af prepareradt papper. Vid krutets antändning exploderade genast de två icke preparerade patronern8, men de två andra förblefvo oskadade. Då några tillstädesvarande personer yttrade en förmodan att sålunda preparerade patroner måhända förlorade något af sin kraft, blefvo de genast genom ett nytt försök öfvertygade att detta icke var händelsen. De preparerade föremålen skola icke förlora det minsta i afseende å färg eller glans, och beredningen skall vara mycket billig. Hvar äro nu svalorna? De flesta svalor hafva nu lemnat norden, ehuru det milda septembervädret lockat en del att qvarblifva längre än eljest. I sednaste hälften af september månad samlas syalorna i stora skaror vid: Medelbafvets kuster, synnerligast i södra Frankrike, och på alla högt liggande punkter ser man legioner af dem. När tillfället så är godt, lyfter sig hela svärmen och drager som en tät sky emot Södern öfver Medelbafvets böljor. Det är en lång väg, och när vinden är emot dem bliiva de ofta så utmattade, att de sjunka ihafvet, såvida ej ett skepps tågverk bjuder dem några ögonblicks hvila, De styra vidare kosan öfver Tunis, Barbareskstaterna, vestkanten af öknen Sahara, den de dock söka att undvika, öster om sjön Tsad genom nedra Guinea, Mozambik, Keffrernas land (dock utan att beröra Kaplandet), till Gerigiro, ett föga bekant bergland vid Afrikas sydostliga kust, Här tillbringa de vintern, under. hvilken tid de ej lägga ägg, och i sednasta hälften af April göra de samma långa resa tillbaka mot norden, med så stor säkerhet, att hrarje enkelt svalpar vet att från Gerigiro styra kars direkt till det låga stugutak, som förra sommaren var skådeplatsen för deras kärleksäfventyr. Napoleon och artisten. Eransta målaren David erhöll på sin tid af lord Douglas beställning på ett större porträtt i kroppsstorlek;af kejsar Napoleon den förste. Som dn store målaren var van att måla kejsarens anletsdrag så gjorde han det äfven nu ur mins