Dagens Nyheter – 2 oktober 1865, sida 3

rs RR HA Skånska ställningar och förhållanden. (Från vår korrespondent i Malmö.) Ingen kunglig erdförande mer! — Försöket att troila bort skjutsfrågan, — Skatt och tunga på säterierna, komedi i 1 akt. — Kreaturen framför menniskoörna! — Komite på homite, — Representationsfrågan i Skåne. -— En modig junker, — En ministör från det förflutna. — En framtidsman. Malmö läns landsting sammanträdde i måndags under grefve Arv. Posses ordförandeskap. Ehuru landshöfding Troil vid de två föregående landstingen skött sin sak som ordförande till allmän belåtenhet. visat mer lugn och vana än den nuvarande, så var det likväl med en viss tillfredsställelse. enligt hvad jag af flera ledamöter hört, som man såg ett landsting ordnadt som det bör vara. Den förgyllda stolen med kronan på ryggstödet var borta och i stället tre lika stolar placcrade för ordförande och vice ordförande samt landshöfdingen vid ett särskildt bord. Linets höfding bör vara der för att lemna upplysningar och icke för att leda diskussioner. Det må icke förundra att landshöfding Troil glömde detta då han deltog i öfverläggningarne om ordnandet af skjutsväsendet, den enda fråga af större vigt och intresse vid landstinget. Som bekant är har samme landshöfding föreslagit. i skrifvelse till regeringen, att skjutsen bör ordnas länsvis. Em sådan decentralisation kan vid första ögonkastet synas både rättyis och billig, Hvarje län deltager för sig i bördan äfvensom i de lättnader, som förhållandena kunna medföra. Men saken har en annan sida, som både klart och bestämdt framhölls af förste hofjägmästaren Tornerhjelm och Per Nilsson i Espö. Man vill, genom att ordna skjutsväsendet länsvis, komma ifrån det stora trätofröett vid riksdagarne; man vill binda skjutsen en gång för alla vid jorden för att sedan slippa fördelningen af detta onus på landets innevånare i sin helhet. Förslaget är utan tvifvel i välmening tillkommet och praktiskt för länsintresset. men för landet i sin helhet orimligt och omöjligt att tillämpa. Der man är nitisk för saken blir den dyr och tryckande för de skjutsskyldige, ökad med omkostnaderna för en komite, som skall ordna det hela för landshöfdingeembetets beqvämlighet; der man är likgiltig blir det shafst och den resande riskerar att få gå omkring och ackordera sig till skjuts. Denna fråga behandlades vid landstinget med värma och parlamentarisk talang. Bondeståndets medlemmar (ursäkta att jag ännu så länge begagnar detta uttryck!) insågo strax hvad deras frid tillhörde och voro afgjordt mot förslaget. Men då uppträdde landshöfdingen och talade så bevekande ord till fördel för sitt foster, om sina gamla bepröfvade vänner inom bondeståndet, att vid slutligen anställd votering några låtit sig beveka, och landstinget antog förslaget med en majoritet af 10 å 12 röster. Reservationer följde i massa och man tröstar sig med, att riksdagen icke sagt sitt sista ord i frågan. Men nu uppstod efterspelet. Vid punkten om fördelningen af skjutskostnaderna yrkade Per Nilsson, kraftigt understödd af Ola Jönsson i Kungshult, att tillskottet skulle ske af alla hemmanen efter fyrktalsättningen. Således äfven af säterierna! utropade vice ordföranden, kammarherren Trolle (en af Skånes ultrakonservativa). Ett ingrepp i våra ärfda rättigheter! Ett våld! Hade man kunnat använda det bekanta munlåset, som civilministern vid sista riksdagen satte på landstingen, skulle man i hast gjort det experimentet; nu var det försent och bäst var att se huru långt bönderna kunde gå, äfven denna gång understödda af hr Tornerhjelm, Anmärkningar haglade . . . vigilans och stor uppståndelse. Ordföranden behöfde en qvart för att uttänka voterings-propositionerna, ty voteras skulle 1 a NV OR 5 RET FU SE I Free