Frankrikes suckan efter frihet, wu Pp oo Per s 2V? (Slut från föreg. nummer.) Finanserna, heter det i den andra afdelningen af den omtalta boken, ha blifvit en verklig konst, en hemlig vetenskap, som begagnar sin egen rotvälska, som vira förfäder icke kände till. Genom tusende kanaler flyter folkets svett och blod i den kejserliga girighetens aferund, Herrskarens budget är större än alla öfriga europeiska Ifarstars tillhopa. Herrskarens intresse har trädt i stället för staten och dess väl, och detta förkunnas nu såsom Frankrikes storhet och ära. Deraf kommer den i jemförelse med fordna tider så oerhörda beskattningen. Den närmast föregående regeringen lefde i fred med sina grannar. Deremot har Frankrike numera fiender öfverallt, Ingen enda makt har gifvit anledning till krig, utan Frankrike måste sjelf framkalla det. Huru lyckligt skulle ej Frankrike kunna lefva och hur rikt skulle det ej kunna bli, då hvar och en fruktar det, och likväl har dess elände och degs slafveri aldrig varit så stort. Allt det guld, som förslösats, har icke blifvit användt att hindra ett fiendtligt anfall, utan offrades åt egenkärleken och högmodet. Ej blott Frankrikes utan äfven alla andra staters krafter ville han använda för sina ändamål. Atminstone har han försökt att göra det. Vid sitt hof föder han endast smickrare, af hvilka den ena söker öfverbjuda den andre. Han uppfyller hela Paris och Frankrike med bilder af sig sjelf, med förgudning af sin personlighet och sitt regeringssystem, liksom hade han lemnat Alexander, Cesar och alla forntidens hjeltar långt bakom sig. Men bvad är det egentligen för storverk han uträttat? Han har begagnat tyska rikets oenighet