Dagens Nyheter – 25 september 1865, sida 3

sen ; ty ej blott den allmänna trafiken störes, utan många, och isynnerhet de exercerade hoparnes anförare bära vapen. Vanligtvis behöfver polisen blott visa sig för att skingra skarorna, men understundom uppstå iäfven slagsmål. Under loppet af September månad synes rörelsen ha vuxit med hvarje dag. Här och der ha exercisöfningar förekommit på ljusa dagen. De irländska fenierna smickra sig med att deras kamrater i Nordamerika inom kort skola tillströmma i hundratusental, för att hjelpa till att fördrifva de hatade engelska tyrannerna. Och rörelsen har redan antagit ett så hotande utseende att brittiska regeringen redan från alla håll blifvit uppmanad att uppträda deremot. Lord Wodehouse, ministern för Irland, skall också för länge sedan ha upptäckt och känt rörelsens central-punkt och dess förnämsta ledare. Men han har sannolikt väntat, emedan hittills icke några bestämda, olagliga och straffbara handlingar och påtagliga bevis på sammansvärjningens tillvaro förefunnits. Men helt nyligen tyckes man ha beslutit sig för att allvarsamt ingripa. Den 15 September hade lord-ståthållaren i grefskapet Cork utlyst ett magistratsmöte till Cork, hvarvid infunno sig mer än 150 personer. Öfverläggningarne fördes inom slutna dörrar och räckte omkring en timma. Resultatet deraf blef en anhållan till regeringen om skyndsam förstärkning af polisoch militärstyrkan. Tillvaron af ett hemligt och för allmänna säkerheten farligt sällskap erkändes, och man ansåg de föreslagna åtgärderna tillräckliga för ordningens upprätthållande. Under tiden har äfven kanalflottan anländt till de irländska farvattnen och kommer att från hufvudstationen i Bantryviken besöka åtskilliga hamnar på Irlands södra och vestra kust. Någon utsigt till framgång finnes ej för feniansrörelsen, emedan den helt och hållet saknar någon berömd personlighet som kunde ställa sig i spetsen derför. Men det goda förhållandet emellan England och Irland blir emellertid ånyo stördt. bebelnsdpesnetetetrpstlkse essens RE