Dagens Nyheter – 19 september 1865, sida 2

HU fofografipor!ritt, En rättegångshistoria 3 instoncer. (Ur Naumanns Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning), Pigan Anna Andersdotter i Krogstorp yrkade, efter stämning vid Willande häradsrätt, att baromorskan K:rstin Nilsson, som den 14 sept. 1863 i Anna A-dersdotters frånvaro i hennes hemvist tillgripii ett i ram innefattadt fotografi-porträtt af Lars Larsson i Krogstorp, måtte förpligtas till Anna Andersdotter återställa porträttet. Anna Andersdotter förmälde, att sedan Lars Larseon, som under äktenskapslöfte sammanaflat barn med Anna, och gifvit henne, utom andra skänker, ifrågavarande porträtt, trolofvat sig med Kerstin Nilsson, hade Anna stämt honom om fullbordande af äktenskapslöftet, hvilken rättegång slutades förlikningsvis så, att Anna, mot erhållande af en summa penningar och barnets förklararde för äkta, afstod från sina vidare anspråk; dock skulle hon få behålla de gåfvor hon af Lars erhållit och sålunda äfven porträttet. Just under Annas frånvaro för afslutande af berörde förlikning, hade Kerstin Nilsson infunnit sig i hennes bostad, der en Annas yngre syster vistades, och emot hennes bestridande tillegnat sig porträttet, som hiingde på väggen. Kerstin Nilsson svarade: Såsom numera trolofvad med Lars Larsson, hade hon ensam räit till honom och hans afbild. Annas förra rättigheter voro tillintetgjorda genom föreningen. Dessutom hade porträttets afhemtning skett på uppdrag af Lars. Två vittnen hördes på Auna Andersdotters begäran och berättade: Nils Åkesson: att förlikningenv emellan Lars och Anna afslutades skriftligen i Fjelkinge vid middagstiden den 14 sept. 1863, dervid Lars, utom åtagna förbindelsen, jemvil lofvade, att allt hvad som Anna hade i sitt hem och hon bekommit of Lars skulle tillhöra Anna. Ola Jönsdotter: En dag i sept. 1863, under det tinget pågick, kom Kerstin Nilsson till vittnet och bad vittnet följa sig till Anna Andersdotters bostad, hvilket vittnet ock gjorde. Komne dit, tog Kerstin ett på väggen. hängande porträtt, under yttrande fill Annas syster Karna, som, under hennes bortovaro vid tiuget, var ensam hemma: nu tager jag Lars porträtt; jag har lof dertill af Lars. Karna bestred, men Kerstin Nilsson svarade, att hon gjorde det, emedan Anna i Lars fråovaro och muntan hans medgifvande tagit sitt eget porträtt, som Aan haft. Detta skedde omkr. kl. 10 f. m. Kerstin Nilsson anförde, att då nu vore styrkt, att porträttet afhemtats innan förlikningen afslöts, så kunde detsamma ej vara inbegripet i hvad som tillerkänts Anna. Hon vore dock villig att återlemna porträttet om Lars dertill samtyckte. Lars Larsson hördes 1 målet. Han ere kände, att han med Anna ingått den omförmälda förlikningen, men hade anmodat Kerstin Nilsson att afnemta porträttet, emedan Anna långt förut i hans frånvaro afhemtat sitt; och då afhemtningen skett före förlikningen, kunde Anna icke på grund deraf hafva någon rätt att få behålla porträttet. Häradsrätten meddelade utslag den 10 juni 1864: HEnär ostridigt vore, att Lars Larsson, under den tid han stod i närmare förhållande till Anna Anders !otter, med hvilken han ammanatiat ett barn, till henne öfverlemnat sitt fotografi-porirätt, och att angående nämnde barns uppfostran cmellan Anna Andersdotter och Lars Larsson träffats förening, hvilken iäfven innefattat muntligt förklarande af Lars Larsson, det allt, hvad Anna Andersdotter af Lars Larsson bekommit och funnes i hennes hem, skulle tillhöra Anna Andersdotter, äfvensom att, samma dag berörde förening afelötades, Kerstin Nilsson med Lars Larssons BRA LEON