Dagens Nyheter – 9 september 1865, sida 2

d. v. 8. de ha icke en sådan, n men , de tro sig veta att en sådan är gömd någonstädes i södra Australien. De äro förföljda af tre bröåer Smith, som också vilja komma åt tunnan. Robert bar sina skäl, hvarför han icke vill vända sig till polisen; och i natt har Naranja blifvit bortröfvad af Smitharne. Hon är utomordentligt täck, må du tro; det är en riktig engel. Jag anser dig vara vackrare än henne, men jag tror icke Mornaix skulle dela mitt tycke i det fallet. Om vi blefve lyckliga alla fyra: du min hustru och jag deras notarie! Ack! du älskar mig bra mycket, min ficka. Vet du, jag har genomskådat dig, jag. Du var icke ond på mig i går; tvärtom var det ditt goda hjerta, som förestafvade ditt handlingssätt. Jag kommer nog ihåg, aut du i hvar minut höll på att utbrista i gråt. Du led gerna, derföre att man sagt: det är för hans framtida bästa. Jag slår vad om tio kyssar att du hade träffat min mor. Kanske var det bon, som bullrade i gårderoben? Min stackars, goda mor! H on trodde sig göra sin pligt hon, likasom du. Ni ha gråtit båda två, och jag är säker om att hon har omfumnat dig. Hon älskar mig så högt, lika högt som du. : Och så ha ni konspirerat med beklämda hjertan; ty ni visste begge, huru ondt ni skulle göra mig. Men hvarföre göra den ondt, som man älskar? Pligten bjuder det. Vi tala om huru befängdt vildarne bete sig. Men det försiggår i Paris saker som skulle komma sjelfva kineserna att häpna.