Dagens Nyheter – 7 september 1865, sida 2

hoppning, kanske med vilkor, att han skall undanbedja sig att vid utnämningen komma i fråga. Derigenom voro hrr Sundberg och Carlson utestängda. Den gamle satyren Brunius är lika ifrig att nu motarbeta de begge sistnämnda, som han förr var outtröttlig att söka utestänga Thomander från tiskopsförslaget. Han tager hela helvetet, hvarken mer eller mindre, till vittne på de begge förstnämndas olämplighet att komma på förslaget, och bedyrar vid alla dj-r och fera till att om någon af dessa begge sättes på förslaget, så kommer f--n lös med den påföljd att endera får biskopsstafven. I Sundbergs hand skulle den förvandlas till en en sju tusan dj— knölpåk, som komme att dansa på presternas välsignade ryggar. Och i statsrådet Carlsons hand skulle biskopsstafven blifva en elfva förb— fin promenadkäpp. Om nu lyckan fogade så att endera af dessa blir till biskop utnämnd, så skall professor Brunius ganska säkert vara den förste som skyndar den nye stiftsherren till mötes vid stadens norra tull — kanske vid den något längre bort belägna afrättsplatsen för att helsa honom hjertiigt välkommen. Åskeld. Den 1 sept. kl. 9 på qvällen antände åskan ladugården till hemmanet Gastorp i Melby socken och uppbrändes såväl huset som deri förvarad gröda. XKreaturen räddades med knapp nöd. Hvarken hus eller gröda voro brandförsäkrade. Presterskapet och skavrpskytfesakemn. Hernösandsposten innehåller härom följande riktiga roflexioner: Upsala domkapitel bar, med anledning af prestmannen Thulins vägran att uppläsa en kungörelse om skarpskyttemöte på söndag, öfver hvilken vägran vederbörande befälbafvare lört klagan hos justitie-ombudsmannen och denne inkommit med erinran, förklarat att det värda domkapitlet väl anser skarpskyttemötena störande för sabbatens helgd, men icke finner Thulin hafva baft laglig befogenbet, att underlåta uppläsandet af kungörelsen, hvarföre ban förständigas att för framtiden ställa sig den lagliga ordningen till efterrättelse. Göteborgs domkapitel har i en dylik fråga sett saken blott från en pietistisk synpunkt. Kortspelet och toddydrickaudet å söndagarne i prestgårdarne bar vetterligen aldrig varit föremål för konsistoriernas samvetsskrupler och erinringar till presterna, men frivilliga, bedrande uppoffringar af tid, möda och penningar för att grunda ett absolut nödvändigt nationalförsvar, detva finna de andliga korporationerna syndigt; och hvart och ett konsistorium, der fråga om skarpskytteföreningarnes söndagsöfningar) förekommer, lagkipar derom på sitt sätt, hvilket blifver till efterrättelse för det stiftets presterskap, såsom prejudikat. På detta sätt ha vi fött ett nytt slags lagstiftare hvilka operera stftsvis, och vi behöfva slutligen en Wiger Spaa, som håller reda på dessa nya flockar af lagar. Genom denna presterliga tilltagsenhet har, besynnerligt nog, sedan :egering och ständer och allmänna opinionen sanktionerat skarpskytteväsendet, saken blifvit beroende af presterskapet, ty att förbjuda och förhindra söndagsöfningarne är att förbjuda hela saken. Regeringen, som, att döma den alldeles neutrala ställning som den intagit, tyckes icke ogerna se att skarpskyttarne blifva förhindrade uti sitt förebafvande och komma i processer i stället för till exercis, har stillatigande åsett presterskapets försök och låtit dem upprepas, utan att förhindra desamma; och verkan har också på mänga håll varit, att tillämnade skorpskytteföreningar icke kommit till stånd. Skulle regeringen månne sakna makt och medel att tillbakavisa den presterliga usurpationen, så att den icke vidare återkommer? Saken har en så allvarsam sida och det presterliga försöket är så i grunden vådligt och förmätet, att man icke begriper buru det kunnat lemnas obeifradt. Det kan väl omöjligen få stanna vid en affir mellan justitieombudsmannen och konsistorierna, hvilka senar. synas föga respektera den förre, utan betrakta sig såsom sjelfständig makt i staten, som ba att foreskrifva bvarmed folke: skall sysselsätta sig. Det är eljest icke den s, k. andliga utan den vertdsliga makten förbehållet att beilfra sabbatsbrott och detta af skäl att man velat skydda samhället mot presterskapets 8. k. nit. Ingriper .presterskapet deremot uti den verldsliga maktens embete, så äro vi ullbaka i den katolska tiden och mot detta måste hvarje person, som sätter värde på friheten, uppresa sig, Det må vara nog dermed, alt svenska folket beslutat väpna och vapenöfva sig: då skall detta också ske och folket behofver icke tåla några konster till hinder derför från presterskapets eller någon annans sida. Må man taga sig till vara för att genom undfallenhet mot presterna öka den spänning, som deras motarbetning af nåätionalbeväpningen på många orter väckt och som kan gifva anledning till störande af den endrägt, hvarmed skarpskytteväsendet hittills lyckligen kunnat utveckla sig. OO Ryska monitoreskadern. Om anledningen till dess snara återkomst till Cron