Dagens Nyheter – 2 september 1865, sida 1

tomer. Vid af oss gjord förfrågan å lozarettet sent i går afton uppgafs, att eukan Gustafssons tillstånd var detssmma som på f. m. Det omtalades i går satt folk hade berättat att Pettersson efter sitt häktande blifvit belagd med hundbojor. Detta var icke grundudt, bar chefen för den detektiva polisen uppiyst. Handbojor fionas icke ens på den qGetektiva poliseus vaktkoutor, Hungligt jag!varfi. Konungen kommer den 10 dennts att, åtföljd at medlemmar af jagtklubben, med ängtartyget Norden atgå tul Näfveqvarn, will töjjd hvaraf fartyget utgör kl. 5 e m. i sället för kl. 7 på morgonen, medtagande passigerare till Norrköping såsom vanligt. fecande. I Upsalaposten berättas den 30 aug. aut hertigen af Wermland, åtföljd at vice guveruören lektor Rogberg, embarkerade sistl. lördags morgon, trån Nockeby bro invid VDrotwingLolm, ä ångtartyget Prins Guslaf för utt utstiga Vid Sigtuoa, hvars ruiner och kyrka besägos. Återresav till Drottuingholm skedde sawma dag på attonen med ångfartyget Carl von Linn6, Heatern i Kungertsulongen. På denna teater gifves idag en representation tll formäån för m:ll Andersson, hvilken i ej oväsentlig grad bidragit till att denna tester under sommaren vart så talvikt besökt. Utom de förut gitna pjeserpa är ånyo upptagen det glada skämtet Hos portvakien, der mille A. i msngelskans roll vunnit så mycket bifall. Cammull! PEstbetj g, som är: NU duger. Man kan icke undgå attfölla det emdöme om denna pohs (Stockholms) att den euUdera icke kan — i byilset fall den måste anses helt och hållet eller till någon del eller nägra at dess väsendtligaste delar odug. hg — eller också alt deu icke Vill, för att skipa någon jemlikhet emellan de så kallade bätre ocn sämre lottade bland brottslingar och Våldsverkare, göra sin skyldighet. Skulle det sednare vara fallet, hviiket jag icke våzar afgöra, så hafva Vi mera att frukta af de så kallade ordningens Viiktare, än utaf våldsverkarne sjelfre, som det tillhörde dem att vaka öfrer — — — — — N. J. Ekdahl. (Aftonbladet den 21 juli 1860.) Stockholms skarvvikytleförenings slyrelse hade i forrgår afton sammsnträde i och för öfverläggring om den blifvande allmänna täfingsskjutninger. De inkomna förtecknirgerna JA dem, som genom aflagda prof vunnit rättighet att i täflipgen deltsga, visade att de täflandes antal i år bur omkring 340, alltså nära 100 man mer än förra året, då det åter var omkring 100 man mer än året förut. Dessa siffror ådagaligga hurusom en allt större skjutfördighet utbredeg irom kåren. — Med afseende på prisutdelningn beslöt styrelsen, att den i år skull ega rum på ladugårdsgärdet, i följd af omöjligheten att få en lokel, nog stor att kunna rTymma alla som hafva lust attföfvervara denna högtidlighet. Prisutdelningen konmer att 8 rum den 10 september, dervid kåren uppställes till kyrkparad, och efter prisutdelningen företages möjligen defileribg. Kompanicheferpa Almström, Djurström och Piehl fingo uppdrag att vidtaga anordvingarna för denna högtidligdet. Såsom gåfvor till skjutpremier hade styrelsen ytterligare mottagit, af sjiagtar: mästaren F. W. Sjöström, en dyrbar studsare; af auditören Blarche, ep större silfy erpokal; af