Dagens Nyheter – 31 augusti 1865, sida 2

RN CSS ET se VE OA Ar rn SE Ar eg Mizuel fästade på houom en sådan der blick, hvarmed man betraktar barn, då dei sin oskuld och enfald yttra sig om saker, som de inte begripa. Lampan skyddar oss, sade Mornaix lakoniskt. På anvisning af Miguel ställde han de begge stolarne på andra platser. Roger uppmanades att sätta sig i den ena af dem. De två svågrarne förblefvo stående tätt invid väggen. -— Ha ni märkt någov? frågade Mornaix för andra gången. Roger hade numera blifvit intresserad och var bara öra. Då Malgache började tala spanska, afbröt han honom genast och sade: — Var så god och yttra er på franska, min herre; för mig behöfver ni inte dölja någonting. — Ja, gör det, instämde Mornaix. — Nåväl då! sade Miguel och vände sig till Roger; ni kommer iute att bli mycket klok på hvad jag nu har att säga. HEdra nätter likna icke våra, och när man lägger örat till marken hör man hur det bullrar på alla möjJiga håll. Det är inte bra. Folk, som är ute sent, kommer och går på edra gator och vägar, vagnar rulla, hästar trafva, och jernbantåg ila fram med mycket dån på sina skenor. Att midt ibland allt det der bullret urskilja ljudet af fiendens smygande stog är lika omöjligt som att följa ett spår på edra landsvägar och gångstigar, der tusen sådana korsa hvarandra. I Frankrike duger en sådan person som jag knappt till mera än ni. .(Forts.)