Dagens Nyheter – 28 augusti 1865, sida 1

ARMAR SA SE Br SALT LK EG Ra KAS NS TO NUMEE fri AN RAR Efter såvgens slut uppläste hvardera al de för altaret stående presterne ett bibelspiåk, limpadt för tillfället, hvareiter prosten Ahlberger läste välsignelsen. Efter altartjenstens slut sjöngs en kort psalmvers, och så besteg kyrkoherden Björaström predikstolen och höll en längre predikan öfver Matth. 11: 28: Kommen till mig, I alle som arbeten. Etter predikans slut och sedan predikanten lemnat predikstolen afsjöngos följande verser hvaraf tryckta exemplar utdelades till alla närvarande och som voro författade af sigvaturen H—r 4): OQO Herre! på din fasta grund T.åt rumwet vara bygdt, Der bönens dufva denna stund För första gåug tar Nygtt Taud här för vas div klarbets lus, Att det må lysa fritt, Och sanniuz ba uti det hus, Som ständigt vare ditt! Jåt deu beiryckte mötas här Uiaf din faders-fawn, Gif tröst åt den som korset bär, I Jesu dyra vamn! Den som på vägen Jyckan fann Och dig att prisa vet, Se nådigt har banus offer an Af hjertats tacksamhet! Håll samman des-a murars band Omkring ena enig hjord, Som, skyddad af din allmakts hand, Hugsvalas af dit ord! Sist, Herre, den som templet byggt Uti ditt hago o tag, Att han må länge lefva tryggt Och bygga laud med lag! Uncer atsjungandet af denna psalm trädde prosten Aluberger, ötverhofpredikauten Morön sämt hofpredikanterna Wid6n och Moröu för altaret samt afsjongo i qvartett den sköna messan Herran vare med eder? och Tacker och lofver Herren. Det imponerande iptrycket häraf är åtminstone för Stockholmare latt att fatta. Sedan messan var slutad och församlingap svarat afslöt prosten Ah:berger akten med välsignelsen. Till slut sjöngs sista versen af Luthers psalm n:o 124 (Vår Gud är 088 en väldig borg). ; Efter gudstjevstens slut återvände de kung iza med hela sin svit till slottet, der dejeuner gafs, och der på eftermiddagen musik utförde soch vattenkoust-r spelade. Kyrkan uppgifves ha kostat 30—40,000 rår. Ur Posttidvingen hemta vi följande beskrifniog ötver kyrkan: Ulriksdals nya kyrka står på samma, invid Edsviken särdeles veckert belägna, al lummiga träd omgilna kulle, som den gamla kyrkan upptog. Detta äldriga tempel, troligen bygdt i borjan af 1600-talet, emeden deta årtal fanns på de gamla klockorna, kallades Heliva Trefaldighetekyrkanos och var mycket mindre än den nya kyrkan samt uppfördt al borsvirke och tegel. Den nya kyrkan, som uppmurades förlidne år och som till såväl det yttre som inre gjorts färdig i år, är 64 tot lång, 4U fort bred och 24 lot hög samt byggd af tegel på grnanitfot och dess utvändiga rödgula botten är, enligt bruket i denna styl (vElisabethsty eller oflolländsk renaissancer), aldelad gervom sandstensskitt, Gallarnes taktält delas genom tre halfrunda frontoner, utmärkande kyrkans invändiga, treskeppiga delning. Taket och tornet äro belagda med zinkplåt. De båda kyrkklockorna hafva förut varit 1 Ulriksdals slott, sedan år 1688. Öfver den vesira (hufe sud-) ingången ät i yttre väggen en marmortalla infattad med ett derå insistadt dubbelkors ssmt inskriften: sån hoc signa vincesa Kyrkans inre får sw belysning från 13, med antika mälvingar försedda, bvälfda fönster. Öfver dörren Sitta ini kyrkan. på vestra väggen, 3:ne medaljonger, buggna i basrebheter å hvit Carrara-mermor al norrmannen, stupeodiaten ) Hollander? eller Hvaxer RETRO ERS KRETS SE AK RR LA ÄT ORT ANS