Dagens Nyheter – 23 augusti 1865, sida 1

ra Rogers drag. Hon skyndade genom rummet med brådskande steg och tycktes vara mycket upprörd; hennes ögon voro fyllda af rar. Då Nanuon uppvaknade hvilade hon med hufvudet i Rogers mors, fru Cazal de Lavaura, knä. — År ni nöjd med mig? frågade hon och försökte swmåle. Den gamla damen lutade sig fram och kyssto henne på pannan. — Om vi vore rika . . . började hon. Då Nannon hastigt lyftade upp sitt lilla förtjusande hufvud och antog en förnärmad min, tillade hon: — Mitt barn, ni vet inte, hvad jag hade för afsigt alt säga. Man ersätter icke en sådan uppoffring, som den ni nyss gjort, med pengar. Jag ämnade Bäga: om vi vore rika, skulle jag bland alla jordens qvinnor välja er till sonhustru, Roger skulle då bli den lyckligaste bland äkta män. Ni har ett utomordentligt godt hjerta. Jag älskar honom högt, sade Nannette helt okonstladt; men gom ni är hans mor har jag antagit, att ni älskar honom ännu högre. Tanken på att jag möjligen kunde lägga hinder i vägen för hans framgång i verlden har plågat mig; jag har icke kunnat fördraga den. Eljest skulle jag icke ha gifvit med mig så lätt, må ni tro. -— Och hvad ämnar ni nu göra? frågade Rogers mor. — Jag tror ej, jag lefver just länge, svarade Nannette helt tankfull.