Dagens Nyheter – 22 augusti 1865, sida 2

made den stackars gossen. Jag har då ända hittills varit förd bakom ljuset. — Bah! sade hou och svängde på hufvudet; du får naturligtvis lof att skaffa dig medel att uppsätta en byrå, min lille vän; jag vill inte lägga mig i vägen för din lycka ... Det der var för starkt; i sin ifver gick den unge flickan för långt. Rogers panna, som varit mulen, ljusnade nu. — Du hämnas, sade han, och det är icke svårt för dig att hämnas på mig. Aldrig förr har jag känt så tydligt som i dag, huru högt jag älskar dig . . . ditt uppförande riktigt förskräckte mig. Nannons ansigte antog ett sällsamt uttryck; hon såg honom i ögonen och sade med låg röst: — Hvad de äro fega de männen, — Nå, men så säg då för all del, hvad du är ond för! ropade Roger. Har jag gjort dig något illa eller har jag ljugit för dig? Jag är din, endast din; i mina ögon finneg icke mera än en qvinna i verlden, och det är du. Det är visserligen ledsamt, att min mor skulle gå och träffa öfverenskommelge ... binda sig genom löften .. . ja, jag har varit en kruka, jag tillstår det; men . . . jag har länge tänkt så här: i morgon skall jag avförtro mamma mitt hjertas bemligheter ; och när morgondagen kommit, har jag inte vågat. Hvarföre? Emedan jag varit rädd för, att min mor skulle lögga sig emot vår förening . .. (Forts.)