Dagens Nyheter – 16 augusti 1865, sida 3

derverk, och han utförer mera än underverk! En af våra vanliga jernpråmar lastar aldrahögst 1,500 centner, och han, han får in 3,000 centner i en roddarbåt, som på sin allrahögsta höjd bär (eller rättare bar) 20 å 25 personer. Det der måste jag se på, tänkte jag, hvarpå jag gaf mig i väg till Blecktornet och fick tag i en båt med thy åtföljande roddare, och om några minuter var jag framme vid experimentalfältet för detta det 19:de århundradets mest förstörelsebringande verktygs förstörande verksamhet. En gammal rutten båt med en röd flagga uti visade för mina häpna blickar hvad 3,000 centner kunna göra, — båten låg ungefär 4 å 5 tum öfver vattnet. Vi må fara ifrån det här, säger min roddare och ror rakt i land vid de sg. k. Danvikskrokarne, hvarest en svensk flagga utvisade stället der vidundret (kanonen) förvarades. En man går der och ordnar, styr och ställer. Jag gick dit, och hvad tror du jag fick se? Jo, något som liknade en rund snusburk, och den var det som skulle en så kraftig verkan åstadkomma. På en lång stång sattes den ut i vattnet — nu är det tändt — pass på! — Håll för öronen och akta ögonen, säger en närstående. Tyst är det öfverallt. Nu brinner det! — Och jag hörde verkligen något som liknade ett pistolskott, och öfverallt på vattnet syntes obrända krutkorn flyta omkring. Jag går min väg och svär för mig sjelf, ty jag tyckte att allt det der stötte på skandal. Med ens hör jag ett förfärligt skrän från tusende läppar, jag viuder mig åt det håll, hvarifrån skränet kom, och hvad tror du jag får se, — jo båten med de 3,000 centnerna uppdragen på land och innehållet utströdt på stranden ; båten rör sig framåt. Det der stöter på Dahlströms jakt, tänkte jag och trängde mig fram i folkmassan, då jag fick förklaring på gåtan. Några sjömän drogo båten i triumf framåt staden, åtföljda af alla dem som åsett experimentet. Jag vände åter till experimentalfältet. Herr Zandahl höll på att i några väl valda ordalag förklara för några få betalande personer den praktiska nyttan af undervattensminor och kanoner, och till slut inbjöd han oss att i morgon vara så goda och återkomma, ty då skulle det aldra största och bästa experimentet ske; det kunde ej ske i dag, af det skälet att konungen var ute på ryska fottan, och han skulle i främsta rummet åse hvad verkan minorna skulle göra. Jag for åter till staden öfver en i stark grönska florerande sjö och lade till vid ångbåtsbryggan. Då jag kom på Tjärhofsgatan, sprang en person emot mig med andan i halsen och skrek att det var uppror i staden. — Det vore väl tusan, tänkte jag, och steg ombord på en liten ångslup nere vid Tegelviken, men som den först skulle lägga till vid Tjärhofvet så hade jag god tid på mig att fundera öfver af hvad anledning ett upplopp hade kommit i gång midt i Augusti månad. Om det varit i Mars, tänkte jag, skulle det ej varit besynnerligt. — Men så föll det mig in att ryssarne kanske kommit i bråk med vårt Fäderneslands vördade läsare — jag hörde redan i går att polisen fruktade en sammandrabbning... Men jag är nu framme vid Räntmästartrappan, och hvad får jag se? Jo, densamma flagga som jag sett vid Danvikskrokarna. Jag går i land... hvad ser jag? ...båten, Zandahls båt, samt en oräknelig skara hurrande personer af alla stånd och åldrar omkring densamma. Den hade blifvit släpad hela vägen från Lugnet utom Danviken, Tjärhofsgatan, Stads-trädgårdsgatan och Stora Glasbruksgatan framåt. Polisen hade redan blandat sig uti saken och fått soldater till hjelp samt bringat båten i lugn hamn ned i jernvågen. Här är bäst att gå sin väg, tänkte jag, annars kanske det går med mig som det gick för dig i våras. Det är inte roligt att komma in i sinkabysan som Nellroth säger i Husvill för sista gången. Nej nu kommer jag alldeles ifrån mitt ämne om jag stiger in på teaterns gebit. Derför är det bäst jag slutar med det ridet åt dig, min kära vin, att gå till Brunnsbacken och se huru man för jernvägens skull gräfver bort eller fyller igen källan till Södermalmsbocrnuas präktiga dricksvatten. Farväl! härnäst skall du få veta annat fan vännan Avel