Dagens Nyheter – 16 augusti 1865, sida 1

alla Europeiska stater, tynga skatterna ätminstono lika mycket på de fattiga som på de rika, om icke mer; i Amerika derewot bli de fattiga skonade så mycket som möjligt; de väsentligaste skatterna äro direkta och omsorgsfulit fördelade; den enda något betydande skatt, som upptages af regeringen, är inkomstskatten; den betalas icke för inkomst under 2,400 rår och växer progressivt, alltsom förmögenheten stiger. Det är Najoleon, som först riktigt satt i fart vår tids lösen: Skatten dödar, men skulden gör lefvande. Hvarför dödar skatten? Derför att den är illa fördelad. Hvarför synes skulden lifva? Emedan den till en del och för en tid afhjelper ojemnheterna och orättvisorna i beskattningen. Men der beskattningen är väl ordnad, d. v. g der den knappast tyuger på de fattiga och närande klasserna inom nationen, der den icke kräfver uppoffringar af andra än dem som kuuna bära dem, gåso.u förhållandet är i Amerika, der synes statsskulden vara hvad den verkligen är: en dödstyngd som i mycket hämmar produktionsoch huudelsrörelsen. Och se der, hvartöre amerikanarne, helt stolta öfver att ha en skuld lika stor som tre tjerdedelar af Englands, likväl gerna vilja bli befriade denträn så hastigt som möjligt. Så lårgt det fravska bladet, hvilket dock sett frågan om skuldsättning något ensidigt. RAR RI RR RER DR EA RER REA NR RER PATENT LAS PR RR SF AAA VARGAR