Dagens Nyheter – 9 augusti 1865, sida 1

att de egentliga handtverkerierua i de flesta yrken småningom måste duka under vid täflan med fabrikerna, hvilka med tilljelp af maskiner och förbättrade arbetsmethoder göra hvarje konkurens omöjlig. Detta förhållande, lika vigtigt i socialt som tekniskt hänseende, har med rätta ådragit sig upplysta regeringars nppmärksamhet, och man ser öfverallt kraftiga bemödanden att vinna fördelarne och minska olägenheterna af fabriksväsendets uppblomstring på handtverkeriernas bekostnad. Denna industriens omgestaltning sträcker sig till de flesta yrken. Så ser man t. ex. på flera ställen möbelfabriker uppstå, der modellerna artistiskt komponeras och arbetet utföres till större delen med maskiner. MHvilket inflytande symaskinens uppfinning utöfvat på flere handtverk är allmänt bekant. Brödtillverkningen på mekanisk väg torde äfven snart nog blifva allmän. Äfven de yrken, hvilka synas mest tryggade för mekanikens inflytande, blifva dock småningom förda inom dess omkrets. För att blott anföra ett exempel vill jag nämna, att uti hårfrisörsyrket de mekaniska roterande hårborstarne, hvilka blifvit uppfunna i England, vinna alltmer utbredning på kontinenten till så väl hårfrisörernas som publikens belåtenhet. — Lika betydande är det inflytande, som kemien och fysiken utöfvat å flera yrkens utveckling. Af stor vigt är äfven den renare smak, som gifver sig tillkänna hos de nyare produkterna från handtverkerierna. Konstens grundreglor blifva ej mer lika djupt föraktade, som de hittills synas varit. Det nära samband, som under konsthistoriens skönaste perioder förefanns mellan konst och handtverk, och hvilket förädlade det sednare utan att nedsätta den förra, synes på väg att återkomma, ett förhållande, som måste anföras bland industriens vigtigaste framsteg i vår tid. Men det är klart, att om de indusriidkande klasserna skola kunna begagna sig af vetenskapens och konstens hjelpmedel, måste de erhålla en undervisning, helt olika den, som i allmänhet fallit på deras lott under teknikens förutvarande tillstånd. Den allmänna undervisningens förbättring är visserligen äfven i detta hänseende af stort värde, men den är likväl ingalunda tillfyllestgörande för industriens behof. Detta kräfver speciela läroanstalter, högre och lägre, motsvarande de större och mindre industrigrenarnes olika fordringar, der de redan varande eller blifvande yrkesmännen kunna inhemta kunskap om vetenskapens och konstens tilllämpning i tekniken. Detta förklarar upprättandet af nya storartade polytekniska skolor och dessas ständigt växande elevantal, äfvensom det ifriga bemödande, som öfverallt gifver sig tillkänna att äfven göra de arbetande klasserna delaktiga af den tekniska undervisningens fördelar. Både Frankrike, England, Tyskland och Schweiz erbjuda i detta hänseende mycket som förtjenar uppmärksamhet; de förstnärmnda båda länderna särdeles hvad beträffar anstalter afsedda för arbetsklassens tekniska utbildning, de sistnämnda åter för den högre undervisningen. Et sssv ASEDA sor