Dagens Nyheter – 4 augusti 1865, sida 3

af spanioren, hvilken uekade dertill och slog konstapeln ett slag öfver ryggen med en käpp, så att han föll omkull. Konstapeln fick då tag 1 spaniorens ben och drog omkull honom, vid hvilket tillfälle spanioren skulle ha tagit from en bordsknoif och hotat att mörda houvin. I fallet hade spanioren siagit ansigtet mot gatan, och deraf fått de svåra skadorna. Vidare tillade Rogers att spanioren varit mycket drucken och våldsam, och att det behöits sex konstaplar för att föra honom till kontoret, der han nekade att tvätta blodet från sitt sårade ansigte. Den tilltalade svarade härpå: — Jag har ej förolämpat konstapeln, men det är han som slog mig sedan han knuffat omkull mig på gatan. Om det hade varit min mening att skada konstapeln, så hade jag ju kunnat begagna min skarpslipade dolk, som jag hade i fickan. Poliskonstapel Robertson, som varit HBogers behjelplig att forsla spasioren till vaktkontoret, hördes nu och berättade detsamma som Rogers. Domaren vände sig nu till den tilltalade och sade: — Jag begär inte att ni skall försvara er. Att ni varit mycket drucken är utan tvifvel, och konstapel Kogers rapport, att ni gat honom ett slag, är äfven troligen sann. Konstapeln säger att slaget var så våldsamt att han föll omkull; men det är svärt atttro, ty en karl bör inte falla så lätt. Han säger äfven att ni dragit knif, och hotat att mörda honom, men det är ännu mindre troligt, ty i så fall hade ni nog begagnat er dolk och inte en slö ostknif, sädan som den hvilken har blifvit er fråntagen. Det troligaste är att ni satt er till motvärn mot konstaplarna, och att de slagit er, hvilket jag på det högsta beklagar, ty ni tycks ha fått rätt svåra skador. Jag frikänner er emellertid nu, ty ni har redan fått ett svårare straff än jag skulle kunnat dömma er till för er förseelse. Jag skulle önska att jag hade bevis pi att en onödig våldsamhet blifvit brukad mot er då ni arresterades, så skulle ni erhållit upprättelse; men som det nu är omöjligt att erhålla säcan bevisning, mäste ni nöja er med att bli frikänd. Den slagne spanioren bad nu att tå bli. sänd till ett hospital, der han kunde bli vårdad, hvilket af domaren beviljades och skulle den stackars språkläraren vårdas på polisens bekostnad. En lycklig lotterispetare. Hr Gigre, den lycklige mannen som vunnit 540,000 francs på Mexikanska Jotteriet, lemnade sin bostad 1 den föresats att anteckna sig för ett par lotter på Comptoir d Escompte; men då han anlände till kontoret fann han det så öfverfullt, att han föredrog att vända om till Boulevarden, der han hoppades kunna få köpa sina lotter på M:r Monteauxs välkända vexeikontor. Då han kom dit inträdde straxt efter honom en ansedd läkare, och som läkaren var käud på kontoret, så blef han först expedierad. M:r Gigre protesterade och påstod att han skulle först erhålla lotter, emedan han kom först, men förgäfves, doktorn fick först sina tio lotter och Gigre mäste nöja sig med att få de två nästföljande, hvilka han köpte med en högst missbelåten mine. Man kan tänka sig läkarens harm då han blef underrättad om att de båda lotterna förskaffat Gigre en ränta af omkring 20,000 rdr årligen. qvinna, som påstod sig ha blifvit förolämpad I I I j i Byra hästar. Madame Marguerite Bellangers båda präktiga och välkända vagnshästar ha nyligen blifvit försålda i London till en gammal engelsk ungkarl som bor i Piccadilly för ett pris af 12,000 rår. Dessa utmärkta djur voro ansedda som de vackraste i hela Paris och nästan makalösa. Från Buckarest berättas att nunnorna 1 Zamsira kloster begrafvit sin abbedissa lefvande i hennes egen cell. En offentlig undersökning om förhållandet har blifvit anbefald. En teaterbörs har nu blifvit öppnad vid en ef Paris boulevarder. Der siljas biljetter til. de olika teatrarna, och priserna variera älltefter som dagens pjes har större eller mindre dragningskraft på publiken. vm frländsk foerman skret på sin lista för dayliga utgifter: Förfriskningar åt hästen, 2 pence. Vid närmare efterfrågan fann man att den skälmen menade pisksnärtar. MH:r Kdmund Ruffin från Virginien, som skjöt det första skottet från Fort Sumter då amerikanska kriget bröt ut i april 1861, har uu skjutit sig sjelf genom hufvudet med en muskötkula. I ett bref, som man funnit bland hans efterlemnade papper, förklarar han, att han ej kunde öfverlefva förlusten af fäderneslandets frihet! DBrieksvattnet i S:l Peters