Dagens Nyheter – 2 augusti 1865, sida 2

inte disputera med dig; men du medger vil, att vi för en månad sedan voro långtifrån att ana, det rödskinnen så snart skulle komma i besittning af det här området? — Hvad mig angår, don Pedro, tänker jag icke så mycket på sjelfva händelsen. Jag bara tycker att Tigerkatten är bra litet ädelmodig. — Hvad menar ni, Luciano? — Jo, jag menar hvad hela verlden menar, nemligen att det der brefvet, som den gamle skurken skickade till don Fernando i förrgår, var alltför elakt; han säger ju rent ut deri, att han skall låta hänga den unge herrn, om han icke infinner sig hos honom inom fem dygn. — Om han kan gripa honom, ja! inföll donna Hermosa lifligt. — Det förstås, genmälde inspektoren. — Hvad är det der att bekymra sig öfver, Luciano? sade dont Pedro godmodigt. Man ser väl förunderligare saker än så här i verlden. Jag känner många personer, som fått mottaga sådana der hotelser, och som inte må sämre alls för det. — Man får inte tro, att lyckan kommer till hjelp alltid. Nog nu med onyttigt prat! — Ni skall genast återvända till godset, Luciano; glöm för all del inte mina instruktioner! i — Lita på mig, ers herrlighet; men jag har ännu ett ord att säga, om ni tillåter. — Tala, min vän, men gör det fort! (Forts.)