Dagens Nyheter – 2 augusti 1865, sida 2

men genom väl anordnade släckningsanstalter lyckades man, efter 2 timmar, blifva herre öfver elden. Hade elden hunnit sprida sig till sockerlagret, skulle tvifvelsutan hela sockerbruket, d. v. s. ett helt qvarter, och sannolikt än mer blifvit lågornas rof, och en omätlig olycka drabbat samhället, hvars förnämsta näringskälla och uppkomst sockerbruket är. Från Westervik skrifves den 29 juli: En förfärande skogseld har förlidne gårdag utbrutit i Eds socken; ett torp under egendomen Svinebäck har uppbrunnit; angränsande större skogar hotas. Elden å Casimirsborgsskogen är nu släckt sedan den brunnit flera dagar och sedau skogen blifvit afbränd å en icke obetydlig areal. En gammal knekf. Från Sala skrifves den 29 Juli: I går afton jordfästades å stadens kyrkogård f. fanjunkaren A. L. Hellstedt, som härstädes afled den 21 d:s. Född i Upsala 1793 ingick han vid 19 års ålder vid lifgardet till häst, blef derstädes snart secondkorpral och befordrad någon tid derefter till sergeant. Efter någon tjenstgöring som sådan transporterades han till fanjunkare vid lifregementets husarkår, hvarifrån han erhöll afsked efter ungefär 20 års oförvitlig tjenstgöring. Den aflidne bevistade fältslagen vid Bornhöft, Grossbeeren och Leipzig; beledsagade efter sluten fred d. v. svenska kronprinsen Carl Johan till Paris; deltog i 1814 års fälttåg i Norge och gjorde derunder som kabinettskurir en resa till Petersburg. Egnade sig efter taget afsked åt landtbruket, inflyttade hit till staden efter några år och öfvertog stadskällarerörelsen, under hvilken tid många kommunala värf voro honom uppdragna och dem han fullgjorde med största sorgfällighet. Vid konung Carl Johans härvaro 1837 igenkändes Hellstedt af konungen, som lemnade honom ur sin handkassa en pension, som efter konungens död utgick afmilitärhospitalsfonden. Vid grafven hade infunnit sig en afdelning af stadens skarpskyttekår, som hedrade den hädangånugne med gevärssalfvor.