Dagens Nyheter – 1 augusti 1865, sida 3

Hvarjehanda Nyheter. Flugan och hunden. Man kan väl inte finna cen bättre typ för en fullkomlig frihet än den lilla vanliga husflugan. Hon är icke fri allenast, hon är äfven modig, och en sådan förakt för höghet, som det hon visar, kan ingen menniska resonnera sig till, hon må vara hur stor republikan som helst. Flugan har icke tillstymmelse till artighet, hon bryr sig inte om antingen det är en kung eller en dräng som hon plågar, hennes sätt att vara tyder på egenkärlek, sjelfständighet och sjelförtroende, allt i dess högsta grad; det är som skulle hon tro, att verlden endast vore till för flugor. Man kan slå ihjäl henne, men man kan icke förskräcka henne, ty slår man efter henne, så flyger hon blott för att ögonblicket derpå komma igen; man kan icke styra eller öfvertyga henne, ty hon följer sin egen mening i alla fall. Hon behöfver icke arbeta, icke följa någon tyrannisk instinkt. Jordmasken måste gräfva sig fram genom den fasta marken, biet måste samla vax och arbeta på kupornas inredning, spindeln måste spinna sina nät, myran måste arbeta på stacken och samla förråder om sommaren, alla dessa djur äro slafvar af nödvändigheten; men flugan hon är fri ute i luften, fri inne i kammaren — en svart inkarnation af nyckfullhet — spatserande, flygande och spisande, allt efter sin egen vilja, hon är i tillfälle att välja hvad mat hon behagar, från sötsakerna i köpmannens fönster till lemningarne på slagtarnes bakgård; hon sitter hvar