Dagens Nyheter – 31 juli 1865, sida 1

Något mera om riksdagsmannavalen. Alltsedan grundiagen blef så förändrad alt borgerskapet förlorade sitt monopolium att tillsätta riksdagsmän för stiderna och valrätten utsträcktes till alla medborgare har i Stockholm vid valen utkämpats strid mellan den nya grundsatsen och den gamla. Anhängarne at det gamla monopoliet ha sökt få in som ombud män som hylla skråmessighet, näringstvång och höga tullar; medborgerlighetens anbängare hatva deremot vid de begge föregåeude valtilltällena sökt — och lyckats — insätta i borgarståudet män, upphöjda öfver gådana egennyttiga afsigter. Vid det tredje och sednaste valet har det medborgerliga elementet — lulladt i ro at de begge töregående segrarne — 1tör mycket afhållit sig trån valen. Prohibitisterna och skråmännen hatva deremot arbetat med otörminskad iiver och i tysthet. Kesultatet har blifvit att de sistnäwnde lyckats få in 4 representanter af den gamla sorten, mera passaude för 1700-talet än för 1865. De äro: herrar Scharwau, Wistravd, Brinck och Pettersson. Det låter på Dagligt Allehanda, som är detta partis oificiella organ och som )å sin tid sattes upp för att arleta på det nu till en del vunna umnälet, som hr Schartau skulle komma att vägra mottaga uppdraget. Återstå då ire pro! ibitister som skola söka efier bästa krafter fördyra lefnadskostoaden tör tjensten aunen, hundlanden, handtverkaren och dugakarlen, för att några tobuksfabrikanter, sockerralfiuadörer, garfvare, sidenoch fotogentabrikanter m. f. skola kunna lefva på furstlig fot. Ty det är fördenskull som dessa fabrikanter släppt till sina penuinogar åt Dagligt Allehanda, som de varit så nediåtande och törbiudliga i dessa dagar mot de vilseledda valmännen, som de tagit tid ifrån sina erbeten och siua nöjen för att värfva röster. Dagligt Allehanda börjar sin ledande artikel rörande utgången af riksdagsmannavalen i Stockholm med att tala om det bevis på en slappare moralisk uppfattning af sin pligt, som en del af valmävucn i en viss krets lade i dagen, då de genom sitt val förklarade, att en person kan gifva sedligheten och anständigheten offentlig anstöt, utan att derigenom förverka det högsta medborgerliga förtroendet. Valmän ri don åsyftado valkretsen (den 3:dje, eller Clara och Kuogsholms församlingar) hafva tagit mycket illa upp denna Dagsigt Ailehandus anmärkning mot kopparslugaren Brink. Dessa valmän söga att det är så linge sedan hr Brink var auklagad för att bafva gjutit bly i botten på kopparflaskor som skulle levereras till kronan (och hvarigenom han skulle få betaldt för det billigare blyet som om det hade varit koppar), att man nu