Dagens Nyheter – 25 juli 1865, sida 2

äro lastade eller tomma — ett iakttagande, föreskrifvet icke allenast för ga orvas bestånd, utan äfven för befolkningens säkerhet, trefnad och lega Huru tillgår det väl i sagde hänseende i Stockholm? Jo, hvarje ögonblick ses åkareoch bryggaredrängar, oftast halffulla, till utseendet mer liknande forntidens vilda pandurer, med barbariska, osmorda, bryggare-, stegoch stenkärror före-pända, mer eller mmudie igenkänliga fragmenter af hästar, vildt framrusa, ständigt i traf, oftast i hastigare fart på -tidens gator med ett, orkanen öfverröstande, bul!er, xå att örhivnorna kunna sprängas ouch man, för att under samtal i rum blifva hörd, måste begagsa skeppsropare. För de å gatorna gående ökas de:jemte deua obehag med en billig fruktan at i hvarje ögoublick blifva ihjelkörd af dessa som den vilda jagten framrusande krabater. För att göra skildringeo kompett, må man förestäl:a sig den å trottoiren automatiskt framskridande polisbetjeningen. Med det anförda till utgångsponkt tillåta vi oss att med erforderlig ödmjukhet påyrka, att eu polisförfattning måtte blifva utfärdad, som, vid anseenligt vite, förbjuder, att lass-åkdon, tomt eller med lass, må å gator och torg framskaffas med större hast ghet än i gående, och hvaröfver polisbetjevingen äligger att vid Rnsvar hålla noggrann tillsyn — ett åliggande, som för nämnde betjening alltid blefve helsosamt, då det medförde något slags afbrott i dess sysslolöshet. Invånare i Stockholm vid trafikerad gata. Om förhållandena i Halmar Becken, För några dagar sedau var en notis införd, rörande tillståndet i Kalmar an, som man ber att få komplettera. Jusändarev som händelrevis en söndag kom att sitta i vapenhuset för att åhöra en så kallad bibelförklaring, intygar att det fagalunda var någon sådan, nran i dess ställe en fullständ:g at:ons ngsgudstjenst wed sp I och sång Predikan var, sedan några verser ur nya testamentet blifvit upplästa, till sitt innehåll en samling af andehga utiryck och läsare-u:rop utan sammanhang, och slutade med upplösande af ena lång läsarevisa eller psalin som icke finnes i vår svenska psalmbok. Efter gudsijensten? slut samtalades på återvägen med en och annan som npplyste, att så har det nu tillgått i half.annat år. Der som af dessa olagliga aftossånger har största olägenhet är klockaren, hvilken tillika lärer vara skollärare. Som han måste vara i skolan hvarje dag under veckans lopp, borde han åtminstone hafva söndagseftermiddagen ledig, men i anseende till låvga predikvingar, kommunalstämmor m m, får hav sällan äta sia middag före än kl. 2 a 3 på eftermiddagen, helst klockareni kök lärer vara sockenstuga som det kallaz, d. v. 8 det rum, der alla församlingens allmänna öfverläggningar hållas KL. 3 måste han ånyo vara i kyrkan, eller om viutern i skolhuset, dit afsåndet uppgafs vara nära mil En annan föjjd af dessa sjelfgjorda afionsån er lärer varna att skarpskytteforeningen der blifvit alldeles upplöst, oaktadt öfverbefalhafvaren skall hafva gjort allt hvad han kunnat för ait befrämja den. Kyrkoherdens sou, som arrenderar prestgården och egentliga folks ollärarebostället, samt är ordförande i kommunalstämman, hade i fjol åvägabragt ett sockenstämmobeslut att exercisen skulle ske om hvardagarna, hvaraf uaturligtvis följden blef, att ingen hu bonde sedan lät in dräng gå ifrån arbetet. I röälev för skarpstytteexercis, som insändaren väntade få se; fick han st-let betrakta socknens ungdom samlad på en ölstuga eller lönnkrog nuära landsvägen, der det gick friskt undan. Men det var väl inte så syndigt som söndagsexercisen? Skarpskytt från Stockholm me