förslag, men som vi mäste tvinga till lydnad. Det är alldeles nödvändigt att vi anskatfa mera folk, annars kunna vi icke skrämma rödskinnen. Se här, hur jag hade tänkt: alla tjenare och arbetare på godsen häromkring skolu samlas och fördelas i kompanier; köpmännen skola bilda ett kompani för sig; alla vaqueroer skola välbeväpnade stiga till häst och patruliera utanför fästovingen. : På detta sätt få vi en akiif styrka af omkring elfvahundra man; och det är allt hvad-som behöfs för atv bjuda rödskinnen spetsen och jaga dem tillbaka till sina skogar fortare än de kommit. : — Ni yct, öfverste, att de festa vaqueroer, vi ha här, äro skurkar som under: den allmänna villervallan endast skola tönka på plundring. : — Just derföre få de åtaga sig utgöromålen. Vi skola iördela dem i tvenne kompanier; medan det ena rekognescerar ferrängen hvilar sig det andra. Härigenom bli de splittrade och kunna icke så lätt förena sig vll något atfall eller uppror. — Hvad kreolerna och främlingarna, som finnas i byn beträffar, sade majoren, så tror jug vi göra klokast, om vi lita dem passera välterna i fästningen; vi kunna i nödfall då ha nytta af dem. — Alldeles riktigt. Äfvenledes: böra vi fördubbla kunskaparnes antal, så att vi inte så lött kunna bii öfverrumplade. Barrierer skola ofördröjligen uppföras Vid alla iugångå till byn, så att invånvarne blifva något? skyddade mot de förfärliga skottsaltvor, med indianerna vanligen börja sina ät