Dagens Nyheter – 17 juli 1865, sida 3

So och författarskap, utan äfven särskildt — såsom af innehållsindelningen synes — att i dubbel mening infora läsaren på dansk mark: i dansk natur, bland danska seder, på dansk historisk grund. — Läseboken är försedd med utförliga Anmärkningar, upptagande föråldrade ord och provineialismer, hvilka ej kunna återfinnas i ordböcker öfver nuvarande danskan, historiska och biografiska upplysningar m. m. Slutligen lemnas en Kort Ofversigt af Literaturhistorien. — Förläggaren hoppas att för en icke vbetydlig läsarekrets, äfven utom elementarlaroverken, denna handbok skall vara ett välkommet bidrag till känuedomen om våra sydliga grannars rika lteratur. Tathardt. — Apologetiska föredrag öfser Christendomens tiuundsanvingar, hållna vintern 1864 i Leipzig af Chr. Ernst Luthardt, Theol. Doktor och Professor. Efter tredje upplagan. Ölversatta af P. IV. Bergstrand. hb. 2 Rdr å01 öre. Dessa föredrag hafva i sitt hemland vunnit ett utomordentligt stort antal läsare, som Ffedan framgår deraf, alt inom några lå månader ej mindre än tre starka upplagor utkommit samt boken sedan blifvit ytterligare olörändrad aftryckt. — För hvar och en som ärligt vill soka sanning böra de ock vara välkomna. Framställniogssättet är beräknadt för den olärde såväl som för den lärde; och till och med en Christendomens förnekare skall nödgas erkänna att han här mötes med skäl. Författarens uppgift är, att inför det moderna tänkandet och mel den moderna audebildningens medel uppvisa den ehristbga verldsåskädningen såsom den allena tillfredsställande lösningen al det problem, som utgöres af hela tillvarelsen, af menniskohfyet och dess gåtor, al menniskohjertat och dess frågur, på det man måtte inse, att christenJomen är den alltid unga och städse nya, för alla tider och kulturtillstånd hka passande och rvillfredsställande sanningen, emedan den är den universala sanningen. Öfversattaren bar, såväl i sjelfva föredragen som i synnerhet i de vid bokens slut införda anmärkningar, Uullagt en stor mängd chionologi-ka och biografiska uppgifter. Oaktadt dessa tillägg ar priset å svenska upplagan betydligt mindre än det for en tiofaldigt större läsarekrets beräknade tyska originalets, Nyman. — Supplementum Sylloges Florz Europee. Aucwre C. F. Nyman. h. 2 Rör År 18355 utkom, från samme förläggares officin, Sylloge Florg Europer, seu Plantarum vaseolsrinm Europ: isdigenarum enumeratio,) anctore C. Fr. Nyman (pb. 10 Rdr) Detta verk, i Sverge lofordande anmaldt af en bland Sserges framstående botaniska före fattare, emottogs älven med uppmuntrande bifall af ut andets fornämsta vetenskapliga tid-brilter — ja en genomtörd granskning i en beromd Tysk botanisk tidskrift slöts med det djerfsa yrkande, att denna bok vore oumbärlig for hvarje botaniker. Men icke blott botaniska tidskrifter, äfven rent grograliska fästade uppmärksamhet vid detta i sitt slag enda arbete, såsom oumbärligt för växtg-orcrafiens studium, och i Petermanns Geographische Mittheilungen anmältes boken lofordande, såsom ett särdeles tackvärdt furetag. Icke desto mindre har utgifningen af ifrigavarande verk varit förknippadt med ganska betydlig förlust. Men då den fortjente Författaren emellertid utarbetat ett supplement, upptagande omkring 1,000 Dicotyledonier, omkring 270 Monocotyledontä vch 15 Filices; så har förläggaren icke velat undandraga sig att komplettera det äldre hufvulverket. Hela serket samt med supplement omfattar icke mindre än inemot 11,000 särskilda species, med angifvande af växtställen och utbredning. Rangordning för Sverges militära och civila embetsoch tjenstemän samt hofstaten. hb. 25 öre, Äfven den som fäster det minsta möjliga afseende vid yttre rang, nodgas någon gång taga kännedom om hvad i det:a afseende finnes stadgadt; och för mången annan torde det vara angenämt att få saker reda på den Tsehin, den trappa på rangstegen, dit han eller någon annan uppklifvit. Nu anmäla hilla skrift torde kunna tillfredsställa dessa behof och önske ningar. Sandberg. — Små-Skolan. En hanidledning tör dem, hvilka sysselsätta sig med den första barouodervisningen i skolan. Bearbetad och utgiven af Fredrik Sandberg, Folkskoleinspektör. I. Askådnings-, Tankeoch Talöfningar. bh. 50 öre. Den allraförsta barnundervisningen är ingalunda den lattaste eller minst vigtiga Men till tjenst for lärare och lärarinnor i Småskolan finnes knappast någon i Sverge utkommen handledning. Magister Fr, Sandherg har här lemnat ett bidrag till afhjelpande af denna brist: han har, med ledning såväl at egen erfarenhet såsom lärare och folkskoleinspektör, som af utländske föregångares arbeten och hvad han under sina för specielt pedagogiska ändamål företagna utländska resor inhemtat, hår lemnat en leträd för den allraförsta undervisningen i Småskolan. Såsom fortsättning äro afsedda att framdeles utkomma; I. Råakneöfningdr, MI. Skrifoch Läs:-öfningar, iV. Bibliska Berättelser. Hvarje hälte bildar ett belt lör sig. a Orsted. — Om växtsjukdomar, som orskakas af parasit-svampar, särdeles om Rost och Brand samt om medlen mot dem. Fyra afhandlingar, utgifna af Professorn Dir 4 S. Örsted, Öfvers. af Carl Hartman. Med 3 planscher och många i texten tryckta figurer. pb. 3 Rdr 50 öre. I fråga om de farsoter, som icke sällan härja sädesfälten och förstöra de mest lofvande grödor, yttrar Författaren, i sitt förord, bland annat: Då man nu vet att dessa sjukdomar äro den förnämsta orsiken till missväxt, att den skada, som Rosten ensam förorsakar i Danmark vissa år belöper sig till flera millioner riksdaler, kan man ju icke förneka att här är fråga om att motarbeta ett ondt vaf verklig statsekonomisk betydelse. Men om detta skall kunna ske med fullkomlig framgång är det icke nog att landtmannen känner de foreskrifna medlen, ulan han mäste, för att rätt kunna begagna dem, derjemte ega någon kännedom om sjukdomens väsende. En utförlig handledning till denna för våra landtmän så vigtiga kännedom erbjudes här. Öfversautnine gen är gjord af den såsom botanisk författare välber kante lektor Hartman, i ölvertygelse, att närvarande Parbete borde for Jen svenske jordbrukaren blifva lika gagneligt och lärorikt som för dess Författares egna Jandsmän, men ock att måga af Sverges jordbrukare, yrktadt de skandinaviska språkens nära slägtskap, . . . . a se ee 1 os