Dagens Nyheter – 17 juli 1865, sida 2

— Det måtte väl vara klokare att söka skydd under de der träden ni ser. Orkanen tilltar ju oupphörligen. Jag tycker för min del, det vore en ren galenskap att fortsätta resan. — Nå väl då eftersom get är nödvändigt, svarade don Fernando. De styrde nu kosan mot en liten skogsdunge som låg på sidan om vägen och som erbjöd dem ett ganska godt skydd mot stormens FAST De voro endast några steg från denna, då helt hastigt fyra män, som hade sina ansigten betäckta med svarta masker, störtade fram derur och avföllo dem utan att säga ett ord. Betjenterna föllo ned till marken, genomborrade af de okändas kulor, och vredo sig i dödsqval. Don Fernando och don Estevan blefvo högeligen förvånade öfver detta oväntade anfall af personer, som icke kunde vara indianer; ty de hade en sådan drägt som vanligen bars af vaqueroer och deras händer voro hvita. De två männerna besinnade sig likväl ögonblickligen, hoppade ned af hästarne, ställde sig bakor dessa och väntade med hössan mot axeln sina fienders anfall. Så snart dessa förvissat sig om att de begge betjenterna voro döda, vände de sig mot de båda spaniorerna. Nya skott afskjötos och en het strid började. Två män slogos mot fyra, intet ord vexlades, hvar och en sökte att döda sin motståndare.