Dagens Nyheter – 30 juni 1865, sida 2

Fyndet lärer vara öfverlemnadt till konungens befallningshafvande, för att hembjudas kronan till inlösen. Kanhända är det icke så ovanligt att dödgräfvare finna skatter i zrafvarne — om just icke pengar, så i stället pengars värde. Staden Wasa wlsldosrad. En korrespondent skrifver från Wasa d. 15 juni till Åbo Underrättelser följande: I går och i förrgår var gamla Wasa ett sorgens och jemrens hem. Dessa dagar gjordes pemligen början med verkstilligheten af magistratens befallning om de derstädes ännu bosatte invånares afhysande. Dervid tiligick sålunda, att yttre taken, äfven från uthus, nedrefvos, skorstenspiporna sönderbrötos, dörrar och fönster aflyftades samt dörroch fönsterposter utslogos. Att stadsfiskalen Hellberg med största möjliga skonsamhet och tålamod fullgjorde sitt vidriga uppdrag, bör till hans heder erkännas. Hitintills äro endast omkring femton familjer sålunda blifna husvilla. Huruvida razzian fortsättes i dag har jag mig ännu icke bekant. Långt uppskof ega de gvarblifne åtminstone icke att förvänta. Och sålunda utplånas nu från jorden, men icke från folkens minne, de sista lemningarne af en punkten, der af böljan närmsta banden Viifts mellan Sverges kust och Finska stranden. och 46 i nådiga instruktionen för byggnadskomitten i Nikolaistad befriar måhända de dirigerande från allt juridiskt ansvar. te