glada Zambacueca, så väl känd i dessa trakter och som börjar med denna vers: Para que vas y vienes Vienes y vas Si otros con andar menos Consiguen mas?) Man har med skäl sagt, att spaniorerna äro galna i dans; men häruti likasom i så mycket annat stå amerikanarne långt framom dem. Danspassionen har i Amerika iuga gränser, hvilket bäst bevisas af den scen vi nu gå att skildra. Dessa menniskor, som man snart sagdt, med knifven på strupen tvungit att dansa och som alla befunno sig i en uppskrämd sinnesstämning, hade icke i två minuter hört guitarrens skriällande ljud och sången, som markerade takten, förrän de glömt det fasliga och ovissa i sin ställving och icke tänkte på något annat än att få med kropp och själ öfverlemna sig åt sitt älsklingsnöje. De, som i början hållit sig försigtigt undan och icke vågat framträda, för att ej röja den oro som herrskade inom dem, blefvo snart så lifvade vid åsynen af dansörernas piruetter att de icke längre kunde förbli orörliga vittnen till dansen, utan följde med strömmen, hoppade, sjöngo, hojtade och sprattlade med benen såsom de andra. Också hade efter några minuter allt tvång försvunnit, samt larmet och stojet i rummet Denna vers är nära neg omöjlig att öfversätta:; den betyder ungefär: Hvarföre går du och återkommer du, återkommer du och går du, om andra som gå mindre vinua mera?