Dagens Nyheter – 15 juni 1865, sida 2

Yffterligare misstankar mot kyrkoherden ZLindbiek. En insändare till Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning ökar listan på de gräsliga brott, som denne man är skyldig till eller misstänkt för. I denne insändares artikel antydes att Lindbäck, såsom adjunkt i Ö:s socken i Dalsland, blef inackorderad hos en gammal och förmögen possessionat Å. (Ågren?) på K. i S:rds sin; efter några års förlopp och sedan Å. — som var enkeman och barnlög — testamenterat 25,000 rdr rmt till en fond för en slöjdskola i W. (Wenersborg?), afled denne i tystbet och utan veterlig sjukdom. Adjunkten Lindbäck kunde, utan skuld, uppvisa köpebref på den aflidnes halfva fasta egendom, samt, såsom uppsättare och vittne å ett senare testamente, för sin andra hustru taga i besittning såväl den åtorstående halfva egendomen som öfriga förmögenheten. Adjunkten Lindbäck sålde derpå egendomen, men med ett så stiliseradt köpekontrakt att egendomen först skulle afträdas sedan adjunkten fått pastorat. Sedan köparen kommit till nyktert medvetande af sin handel, blef han grubblande, sedan, supare, slutligen vanSinDig: Några år senare bosatte sig i grannsocknen en äldre, i orten obekant läkare, assessor L:m, hvilken ansågs ega något kapital. Han och adjunkten blefvo snart intima, så att assessorn flyttade till den senare och med honom uppgjorde lifstidskontrakt, hastigt afled, ärfdes och glömdes. Lindbäck beskylles äfven för otukt t. o. m. med nattvardsbarn. Håren kunna resa sig på ens hufvud, då man erfar dessa beskyllningar. Sällan har väl i så fredliga och lugna dagar som våra en menniska kunnat ostörd under sin vandring genom lifvet hopa så många offer i sina spår. Aktningen och vördnaden för kyrkans man ha här tyvärr gjort det annars omöjliga möjligt.