Dagens Nyheter – 14 juni 1865, sida 1

dess hjerta. Han öfverlemnade detta, helt varmt ännu åt Tigerkatten, som dermed gjor de ett kors på barnets panna och sade: Unge krigare af vildoxarnes stam bland indianerne, blif tapper och listig! Du skall bära namnet Mixcoatzin ). Fadren tog åter sitt barn, och höfdingen lyftade upp det blodiga hjertat öfver dess hufvud samt sade med hög röst, tre gåuvger med litet uppskof mellan hvarje: — Lefve han! lefve han! lefve han! Detta rop upprepades högljudt och entusiastiskt af alla de närvarande. Amantzinen höll nu en bön till det ondas genius hvari han nedkallade dess hägn och beskydd öfver den nyfödde. Han bad attbarnet måtte bli tappert, vältaligt och slugt samt slutade med uttalandet af denna önskan, som mer än alla andra funno genklang i dessa vilda menniskors hjertan: — Och må han framför allt aldrig blifva slaf! Härmed var ceremonien slut, och alla religiösa bruk nogsamt iakttagna. Det stackars stoet, det oskyldiga offret för all denna vidskepelse, blef nu skuret i stycken. Man upptände en stor eld och alla slägtingar och vänner slogo sig ned kring den. Köttet stektes och festmåltiden tog icke slut förrän hvarje bit af djuret var förtärd. Zopiloten ämnade just sätta sig ned och spisa såsom gästerna, då Tigerkatten gaf honom ett tecken att följa sig. De begåfyo sig ) Detta ord kommer af mixtli, muoio, och coatl orm,