Dagens Nyheter – 12 juni 1865, sida 2

— Ni gör oritt deri, min herre: don Pedro är en cristiano viejo ), Bom uppfattar gästvänskapen efter fordna tiders sätt; man gör honom lycklig om man sätter honom i tillfälle att utöfva den. — Tyvärr kräfva vigtiga augelägeuheter ouudgängligen rain närvaro långt härifrån, och jag fruktar att tiden ej till åter mig att dröja nagot i hans hacienda. — Förlat, min herre, sade don Estevan, ni har väl icke för afsigt att våga er ut i vildmarken? — Hvarföre frågar ni mig derom, min herre? — Emedan vi befinna 0ss vid yttersta gränsen till indiauernas område och om ni ej vänder om, är det endast till ödemarken ni kan styra er kosa. — Det är verkligen dit jag ämnar mig. Don Estevan gjorde en åtbörd af förvåning. — Förlåt mig, sade hau, om jag är enträgen, men utan tvifvel är ni obekant med den öken dit ni beger er. -Visst icke; jag känner den tvärtom ganska väl. — Men om så är, hur kan ni då våga ge er af alldeles ensam? -— Jag tror mig i dag ha bevisat er, min herre, sade han med ett småleende, svårt att beskrifva, att jag vägar många saker. — Ja, ja, jag vet att ni drifver. ert mod ) Utrycket gammal kristen begaguas för alt ut märka ufkomlingarue efter de gamla eröfrarne, svm i ingått ökteoskapsförbiudelser 10ed audra stammar.