Dagens Nyheter – 1 juni 1865, sida 2

Bondens Visa. Till hösten få vi en riksdag, det ska ni veta, Då allt hvad prester och adelsmän månde heta, Får ta farväl utaf alla riksdagens fröjder Och lemna bonden sin plats på samhällets höjder. Då fån J se, att en bond till annat kan duga An köra plogen och djupt för herrarna buga. Det skall bli ljufligt och gladt af bara hin onde, Når sjelfva k:ngen får stå på tå för en bonde. Och säkrast blir då att icke tänka på mera, Att kungen ensam och utau bond får regera; Ty bond bestämmer, om han vill öppna på pungen, Och utan pengar, så är det ute med kungen. Men fö att tvinga så väl regering som ständer Att lemna makten i bondegubbarnes händer, Så skickas listor till hela Svenska Nationen Att låta folket få teckna under motionen. Och bonden tecknar, så det går undan i laget, Ty det blir han, som drar största vinst af förslaget. Och Gud förbarme sig öfver herrarne bara, Om de ej lära sig då att höfliga vara. Och ingen tionde mer ska presterna hafva, Och ingen bonde skall mer för herrarne slafva, Och ingen adelsman sätta näsan i vädret, Och sjelfva garfvarn får vara billig på lädret. Ja republik skall det bli, ty ditåt det lutar, Sa Pekulin, när han skar sin rock uti klutar, Och bränvinsbränning och fri förtäring med mera, När bondeståndet får börja på att regera. Då skall det lefvas hvarenda dag glada dagar, Ty bond blir herre förutan skatter och lagar, Och alla länsmän dem ska vi skicka till fanders Med pass på fickan, så sant jag heter Per Anders. Men allt hvad böndren i riksaffärerna göra, Få tidningsherrarne ensamt söka utföra, Ty det skall tusan väl bita hufvut af skammen, När det i Sverge fiuns fullt med tidningar Amen.