Rättegångsoch Polisnyheter Åtalet mot polismästaren Wallenberg förevar i måndags till fortsatt behandling vid härvarande hofrätt. Till förhöret voro inkallade ett större antal vittnen, för att höras öfver de af hr Miännich bos justitiekanslers-embetet gjorda angifvelserna, dels om att hr polismästaren Wallenberg måndagen den 7 mars förlidet år kl. omkring 11 på aftonen i Norra Köpmanbrinken befallt en honom följaktig skara poliskonstaplar att slå fredligt gående personer; dels ock derom, att hr polismästaren den 8 mars på aftonen inne å krogen uti huset n:o 35 Jakobs gata med batong tilldelat åkaren C. Andersson tvenne slag i hufvudet. Rörande den första af dessa angifvelser intygade konstförvandterne Malmström, Rosenborg, Borglund och Engeström, anställda vid tryckeriet uti huset n:o 2 Köpmantorget, sammanstämmande, att den 7 mars på aftonen hade det å Köpmantorget och trakten deromkring varit ovanligt lugnt och stilla ända till kl. ungefärligen tre qvart till 11, då vittnena hört ett qvinnoskrik, hvarvid tvenne af dem gått ned i porten åt norra Köpmanbrinken samt de andra båda uppehållit sig i ett fönster, beläget åt samma brink. Från dessa platser hade alla fyra vittnena iakttagit att enskilda personer blifvit af poliskonstaplar under slag af batonger jagade från Österlånggatan, äfvensom från densamma löpande gränder upp för brinkarne till Köpmantorget. Polismästaren Wallenberg hade samtidigt dermed passerat uppför norra brinken samt stannat vid den port, der vittnena uppehöllo sig, och tillsagt dem att gå in, emedan annars kunde hända att de fingo stryk; ty i afton får gunås den oskyldige lida med den skyldige; jag säger till höfligt, såsom jag gjort hela aftonen. Efter yttrandet af dessa ord begaf sig polismästaren uppför brinken till Köpmantorget, hvarvid han till konstaplarne ropade: slå, slå! Hr Wallenberg sökte göra troligt att vittnena misstagit sig, ty han hade sagt: låt dem stå, låt dem stå!, med hvilket yttrande han afsett catt förhindra konstaplarne att förgripa sig å några tidningsskrifvare, hvilka hr Wallenberg funnit stående uti den åt Köpmantorget belägna porten till huset n:o 2; aty jag befaradex,. tillade hr Wallenberg, satt det kunde uppstå en kollision mellan konstaplarne och de der menniskorna (tidningsskrifvarne). En femte konstförvandt, Holmstån, intygade enahanda förhållanden som de förutnämnda vittnena, men kunde icke med säkerhet bestämma om polismästaren, på sätt denne uppgaf, ropat låt dem stå,; emedan Holmsten vid det ifrågavarande utropet redan dragit sig in i porten; dock slöt vittnet till att polismästaren ropat uslå och icke alåt dem stå, emedan detta sednare skulle stått i strid med polismästarens förut till vittnena ställda tillsägelse att gå in, så framt de ville undvika stryk. Hr Minnich fästade uppmärksamheten derå, att hr polismästaren uppgifvit det han vid den åt Köpmantorget belägna porter haft uttrycket slåt dem stån, och att det utrop Holmstån hört, då han befann sig uti porten åt brinken, således icke kunde vara detsamma, emedan icke möjligt vore att å sistnämnde ställe böra hvad som yttrades vid den förstnämnda porten. Vinskänken Hultin upplyste att polismästaren Wallenberg vid omvittnade tillfället kommit uppför norra brinken, att konstaplar samtidigt dermed kommit springande och slagit personer samt att polismästaren tillsagt vittnet att stänga sin lokal, hvilket Hultin genast efterkommit, och derföre ej varit i tillUSA SIV RER SSRATRINA UNRRSASRSR RETRO TTSLNNR SR DENS NRD-: ASRSTTTTRSNESRASN SVARS TYS NI NUANERTNET JAASSRS BU RAARA