fr nr JR Bref från Upsala. Upsala den 18 Maj. Skizz öfver festen. — Studentbeväringen. — Sexor. — Bokh:ndelsnytt. — En springkälla. — O smakligheter. — Concerter. — Examen. Det är åter lugn i staden efter dessa oförgätliga Majdagar, hvilka hafva blifvit så mångordigt beskrifna, och dock nästan olika af alla referenter. Man skulle nu till sist kunna skrifva en kritik öfver dessa beskrifningar; — det är sannolikt att en sådan kommer innan kort ut. Kritiken blir här liktydig med en sannfärdig berättelse om festerna och skall författas af en student, som redan gått i verkställighet med saken. Det blir Majdagarnes historia, som i bokformat innan kort kommer att lemna pressen. Der blir hvarje idå, hvarje typ betraktad för sig, och alla tal, rim, sånger och i allmänhet gången af det hela afhandlad. Som sagdt, här är lugn i Fyrisstaden; på sätt och vis råder inom en afdelning af studentkåren ännu glädje och lif. Exercitanterna ha nemligen börjat sina öfningar, och haft sin första sexa, hvarje klass för sig, der man närmare lärt att känna sitt befäl och hvarandra. På dessa tillställningar går vanligen mycket hett till, ty det unga krigareblodet har börjat jäsa; dock, tvisterna äro icke af blodig natur, utan röra sig möjligen om hvem som exercerar bäst, och slitas lätt inter pocula. Man går framemot natten vanligen och helsar hvarann, för att knyta broderband och dela hvarandras nöjen. En sådan fest egde rum i tisdags afton hos hrr Löf och Carlson, der under musik och sång invigningen till ett 14 dagars filtlif gjordes. Fältlifvet är dock ej så hårdt, ty hittills har man cxercerat i Botaniska trädgården, der trädens kronor ge skugga för Majsolens glöd. Men då man måste rycka ut till Polacksbacken till Jägarexercis och större manövrer kommer mången hvit kind att få högre kulör. Exercitanterna äro i ena klassen 86 och i den andra 105, eller tillsamman 201 och öfva sig från kl. 7—12 f. m. och 4—8 e. m. — Ett litet arbete, kalladt: Reflexioner med anledning af striden om Helvetesläran af en läkare har i dagarne lemnat Edqvists officin, och väckt synnerligt intresse för den klarhet, hvarmed författaren reder ut förnuftets förhållanden till religionen och gisslar våra konventikelpredikanter och prester. Man har gissat hit och dit på författarens namn, men det glunkas om att det alls icke är någon läkare, utan en prest. Vore det så, kan man icke nog beundra honom, ty helt säkert, är han utan sin like. Vår vattenledning har blifvit för några få dagar sedan förbättrad genom en springkälla, som är anbragt i vestra ändan af slottsdammen. Man suger nedför en trappa och befinner sig på en platå der en kolossal gjutjerns-apparat kastar ifrån sig cirka 30 k:r i minuten ur tvenne öppningar. Trycket är nemligen ganska starkt vid slottskällan och hade nog strålen kunnat blifva hög, men då ej motsvarat ändamålet som den nu gör. Hvad man kan anmärka är, att arbetet, visserligen gjordt med solidite, iingen del kan kallas smakfullt, utan tvärtom klumpigt. — Bland osmakligheter kan också nämnas det hus som varit föremål för sådan drift på karnevalen (och för resten i tidningarne) och som ir beläget mellan flustret och nya sjukhuset. Det har nu för tillfället bekommit en färg, som är ganska odeciderad och rent af vedervärdig. De resande från Stockholm måtte vid anblicken häraf ej just fått så höga tankar om vår smak, då de vid inlöpandet i hamnen hade det för sina ögon. Vi hoppas dock att man med ord skall kunna störta ned det i en snar framtid. — I går afton hade mamsell J. Widgren en konsert med lockande program men huru