Dagens Nyheter – 19 maj 1865, sida 2

Rältegångsoch Polisnyheter. Ulslag afkunnades i går af rådhusrättens femte afdelning i målet angående häktade förre fabrikören Pettersson och drängen C. E. Eriksson, Pettersson tilltalad och förvunnen att hafva skrifvit en falsk revers, och Eriksson, att hafva begagnat nämde handling, oaktadt han haft kännedom om dess falska beskaffenhet. Pettersson, som förut blifvit dömd ärelös, dömdes nu till 3 års straffarbete, och Eriksson till 1 år, 6 månaders straffarbete, samt att i 8 år vara förlustig medborgerligt förtroende. — Samma afdelning afkunnade äfven utslag i målet mot ogifta qvinspersonen A. W. Hellgren, tilltalad för åtskilliga bedrägerier, och dömdes Hellgren, för det hon af körsnären Gulda tillnarrat sig mössor till ett värde af 50 rdr, att hållas i fängelse 1 månad, samt att för sina öfriga bedrägerier, icke mindre än fjorton till antalet, böta 280 rdr, cller att undergå motsvarande fängelsestraff. Ropa på enkan Gelin mot Charlotta! — tillsade ordföranden, rådman Jacobsson, hvarpå två qvinspersoner inträdde i domsalen, och intogo sina platser, Gelin som kärande och Charlotta som svarande. — Hvad heter du mer än Charlotta? sporde ordf. vänd till svaranden. — Charlotta Nilsson, genmälte svaranden. — Är du ogift? -— Ja, men jag har en gosse med en karl, fast han är död, svarade Nilsson. — Hvilkendera? karlen eller gossen? inföll ordf. — Karlen. — Nå det hör inte hit. Hvarför har Gelin stämt Nilsson? Hon har kallat mig för tjuf och sagt att jag stulit 20 rår. — Och för sådant lappri kommer: ni hit och besvärar folk?) — Jag vill inte heta tjuf, då jag är en hederlig menniska, förklarade Gelin. Nilsson bestred att hafva beskyllt Gelin för tjufnad, hvarpå ordföranden vände sig till Gelin och yttrade: — Hon har inte kallat er för tjuf, säger hon. — Jo det kan jag bevisa, invände Gelin. — Jaså, det ska således bli en vigtig affär af det här? återtog ordf. — Jag vill inte att man ska ta ifrån mig mitt goda namn och rykte, genmälte Gelin. — Nå så säg då hvad hon vill! Skola vi afgöra målet? sporde ordföranden barskt. ) Skulle ordföranden kallat en ärerörig beskyllning för ena lapprisak, om beskyllningen blifvit riktad mot en person af den s. k. bättre klassen, och ej mot en fattig qvinna som här var fallet ?