Dagens Nyheter – 17 maj 1865, sida 2

hos sig emedan han var snuskigare ännandra barn, som de sade. JE — Var det så förhållandet, eller var han som barn vid haws ålder pläga vara? -— Han var ett snällt barn och inte snuskigare än andra, förklarade vittnet. Hustra Walin ställde nu till vittnet den frågan om hon inte biklagat sig öfver gossen och för hans skull velat lemua tjensten. Vittuet besvarade den framställda frågan med ncj. — Har vittnet ingenting att berätta om mannen Walin, sporde ordföranden. — Jo, jag såg honom engång slå den lilla gossen ctt slag öfver ryggen med en käpp, svarade vittnet. — Hvarför gjorde han det? — Gossen satt på golfvet och då tillsade hr Wulin honom att han skulle stiga upp; men då han inte gjorde det, så fick han ett slag af käppen. — Blef deraf något mirke på gossens kropp? — Ja, han fick en blå och gul strimma öfver ryggen. Något vidare hade vittnet icke att upplysa, hvarföre vittnesförhöret förklarades slutadt. Fjerde resan stöld. Hiktade qvinepersonen Göransson var i förrgår upp-. hemtad till rå husrättens tredje afdehung för att undergå ransakning angående en af henne begå gen stöld af en säck tvättkäder. Egzarinnan till kläderna, enkefru A. M. Ljusberg, vur tillstädes och upplyste att hon lemnat kläderna, innelagda i en säck åtmjölkbudet Christina Danielsson, som skulle föra kläderna ut till landet för att tvättas. Mjölkbudet Dunielsson var äfven närvarande och berättade, aut hon haft klädsäcken liggande i sn kärra, med hvilken hon stannat ä Hötorget. För att göra några uppköp i en närbelägen handelsbod hade Danielsson afligsnat sig från sitt åkdon, sedan hon först tillsagt en karl utt se cfter lasset; men då hon kom tillbaka fann hon med förskräckelse att sicken med kläderna var borta. Stölden blef gensst anmäld på flera vaktkontor, hvilket bade den lyckliga påföljd, att tjufven greps och sakerna tillrättakommo redan innan aftonen. Göransson fick nu redogöra för sina lefnadsomständigheter, hvaraf upplystes att hon förut varit straffad för första, andra och tredje resan stöld, med tillsammanlagt 6 år och 5 månaders straffarbete. — Det var ett förfärligt syndaregister du har! — yttrade ordföranden. — Du måtte inte ha fått någon kristlig uppfostrån. — Jo, nådig lagmun; men det är andra orsaker, svarade Göransson och föll i gråt. — Nå hvad är då orsaken till dina brott? det skulle vara intressant att veta, återtog rådman Öhnell. — Ingen annan orsak än mina egna böjelser att vara oirlig, snyftade Göransson. — Hvad har du gjort sedan du förlidet år blef fri? — Jag tog genast arbete vid ett nybygge. — Det skulle du ha fortfarit med, så hade åu inte gjort dig sjelf olycklig, på samma gång du sökt skada din nästa. Nå, du har ju tagit säcken från den här beskedliga menniskan? sporde ordföranden och visade på Danielsson. -—Jag tog den ur en kärra på Hötorget genmiilte Göransson. s — Hur vagade du taga säcken midt på dar gen och ibland så mycket folk? — Hvad gör man icke i olyckan, snyftade Göransson. Kläderna hade af sakkunnig person blifvit värderade till 77 rdr, och hade Göransson ingenting att invända mot detta värde. Allmänna åklagaren begärde, att personen, som ledt polisen på spår efter tjufven, jemte poliskonstapeln som grep Göransson, skulle inkallas och höras, hvarför ock målet uppskjöts till annan dag. Fremling i moderlandet. För några digar sedan, sent på aftonen, kommo o so o några karlar ut från en krog på norra Badanv Oo