Dagens Nyheter – 10 maj 1865, sida 2

var köpt för tretton år sedan och nu sjutton år gammal. Han hade alltid uppfört sig väl och derföre kommiti gunst hos familjens medlemmar, så att då han för någon tid sedan på det enträgnaste anhöll att bli försatt på fri fot, fick han af sitt husbondfolk löfte derom. Ahmets hustru föreslog dock att hans frigifning icke skulle ske genast, såsom meningen förut var, utan att dermed skulle uppskjutas till sommaren, då hennes sons bröllop skulle firas, för att den högtidliga dagen äfven måtte utmärkas genom en stor och vacker handling. Så blef ock beslutadt. Men slafven upptändes häröfver af hat mot matmodren och beslöt att hämnas på ett blodigt sätt. Fn dag var Ahmet och allt hans husfolk borta på något bestyr och endast husmodren och den sjuttonårige slafven hemma. Denne passade då på tilltäHet, störtade in i sin herres harem och mördade matmodren. Då Ahmet med sitt sällskap kom hem, skyndade den illistige slafven emot honom och ropade med hög röst, så att alla hörde det, att han nu hade uträttat sin herres uppdrag och dödadt frun, såsom aftaldt var. Ahmet blef förskräckt och rusade jemte z2lla sina följeslagare in i sitt harem, der han fann hustrun badande i sitt blod. Slafven spelade emellertid sin rol utmärkt vil, så att alla menniskor trodde Ahmet brottslig, och bn blef derföre genast fängslad af polistjenste-rän, som inträffat på platsen. Under en ng tid har den stackars Ameth försmäktat i fängelse och det ena förhöret efter det andra har försiggått utan att leda till något resultat. Vid alla dessa förhör har den unge slafven troget vidhållit sin uppgift att han af sin husbonde fått uttrycklig befallning att mörda matmodern. Endast genom en oförutsedd tillfällighet har Ahmet helt nyligen, då han redan var nära att bli dömd till hängningsstraff, lyckats bevisa sin oskuld. — Den bofaktige slafven är redan hängd. Hollision i hamn. Vid den revy kejsaren höll med flottan utanför Marseille innan han afreste till Algier, inträffade en händelse, som lätt kunnat kosta många menniskolif. Anledningen var att avisoångaren Daim fick signal att komma intill IAigle,; der kejsaren befann sig, just som hela flottan satte sig i rörelse för att utföra en manöver. Faran var ögonskenlig, men icke desto mindre åtlydde kaptenen den gifna ordern och blef ganska riktigt påseglad af pansarfregatten La Couronne. Lyckligtvis hade kaptenen nog själsnärvaro att gå med full machin och undgick derigenom att bli alldeles krossad. En del af fartyget och dess tre båtar förstördes, och det lyckades blott med stor möda och med tillhjelp af ett privat ångfartyg att nå hamnen. Ombord på Daim befann sig ett stort antal damer från Marseille, garnisonsgeneralen med sin stab och mairen i Marseille med sin dotter, hvilken blef sårad i ansigtet. Det uppstod ett förskräckligt tumult ombord i det ögonblick sammanstötningen egde rum; men lyckligtvis behöll manskapet fattningen och olyckan blef jemförelscvis ringa. Löjtnanten fick några kontusioner, en matros dödades och en annan sårades. Fyra personer, hvaribland divisionsgeneralen, sprungo ombord på La Couronne, utan att skada sig. Djurens insfinkt. En kyckling, som blifvit utkläckt genom en artificiell äggkläckningsapparat, varseblef, nästan i samma ögonblick han trädde fram i dagen, en spindel, hvilken han genast rusado på och fångade så skickligt som om han länge öfvat sig i konsten att fånga insekter. Så snart hafssköldpaddans unge på den sandbank der han födes hunnit kriäla ut ur ägget styr han genast sin kosa rakt ut till sjöss. Man må vända honom åt annat håll hura många gånger som helst, man må lägga stenar och hinder i hans väg, lika säkert som vore han ledd af en kompass vandrar han sin väg rätt fram, och kringgår endast de oöfverstigliga hindren. Landsköldpaddan deremot, hvilken utkläckes ur ägget under vattenytan, skyndar genast efter födelsen till landet och uppsöker der den för hennes tillvaro lämpligaste plats. Knapt har den lilla myran trädt fram i dagen, förrOA or vr I