Dagens Nyheter – 29 april 1865, sida 2

Berggren erkände att hau stulit klockan och guluriugarne, menu uekade tiör skedarua, och som Boun cvj, kunde lörebriuga nägra ve Vis, sä luretogs målet ul algorausv. VUMca aikunnades och udomdes Verggren ull lor iorslå resan stold halias ull strattarvele I 3 wa nader, byvarefler ordförandeu uUUsade ävl Lan han skulle nedföras 1 häktet, hyvyukev vcksa skedde. — Kors, duet var sanuv! det medborgeriga rörtroendet, erimrade sig Ordförauden. Ju iu fången igen! tin vaktmästare skyudade ut, men inkom slraxL med underrävtelse om ull längen var uvurord. — För upp honom igen! yvwrade ordtoranden, Uvaärpa vaktmastlured aler skyndade ul Efier eu kort stund utfördes åter Berggren — Du Ullikommer Ul ditt strat avt du 1 fem ar bur rorlusug medborgerligt lörtroende, ywwrade ordtoranden, hyarpå den stackars fången änduvugen fick gå sivt sorgliga öde vill mötes och uculurdes 1 uäktet. Vid rädhusrattens fömte afdeluiug fortvsälles 1 gär ransakniug med en för stöjd svraffad mansperson vid namn Pettersson, tilltalad att iran mamsell KR. Holm hatva stulit en kappa. Fettersson, som redan var förvunnen att atmiustone haiva atvetaLv stölden, gjorde anmärkning mot det värde som blivit åsatt kappan, hvarföre tva klädmäklerskor, Steuberg och Bergvall, bletyo inkallade för att värdera den, och blef kappan värderad till 25 rar. — Nu behötfva ni inte uppehålla er längre, yttraue ordföranden vänd till klädmäklerskorna. ooo Ja, men jag vill ha ersättning, genmälte Bergvall. — Utaf fången! frågade ordföranden. — Det bryr jag mig inte om, bara jag får. — I så fall skall det bli fråga om en annan sak, genmälte ordföranden och började genomse handlingarna. , — Ni voro förra gången inkallade vid 5 rdrs vite, men infunno er ej; således är vitet försutet. Vi blefvo inte kallade förr än 3 2 och vi skulle vara uppe klockan 4 2, upplyste klädmäklerskorna, hvarföre de ock inte kunde ådömas att utbetala vitet. — Hur är det, ska ni ha någon ersätt ning? frågade ordföranden. -— Inte jag för min del, svarade Stenberg, — Än ni då? — Hvarför ska jag ha ersättning när inte fru Stenberg vill ha? genmälte Bergvall stött. Svara, menniska, om ui vill ha eller inte, och stå inte här och käbbla, tillrättavisade ordföranden. — Ja, är det så att man kan få, så nog vill jag ha, svarade, Bergvall, som det tycktes något förbryllad genom ordförandens stränga ord. Härefter afkunnades utslag i målet och dömdes Pettersson, för det han afvetat stölden, att straffas som om han begått 2:dra resan stöld, och derför hållas till straffarbete i 1 år och att under 6 år vara förlustig medborgerligt förtroende. Bråäpelt äå emkefru Karth. RBåvsakningen med häktade Alfred Robert Cronhjelm förevar åter i går inför rådhusrättens fjerde afdelning. Sedan protokollet från förru rättegångsdagen blifvit uppläst, inlemnade utredningsmannen i enkeftfru Karths bo, registratorn i Tiksgäldskontoret D. M. Sandahl, en skrift från aflidne enkefru Karths syster och hennues man, deri de båda förklarade att de afstodo från all arfsrätt efter aflidna enkefru Karth, till förmån för Aifred Robert Cronhjelm, för hvars räkning medlen skullc insättas i förmyudarekammaren, der han med ränta skulle få lyfta dem om han engång kommer på fri fot. Skulle Cronhjelm med döden afgåa, utan att ha gjort någon testamentarisk disposition, skulle medlen tillfalla aflidna enkefru Karths syster eller systerbarn. I afseende på silfret, ringen och klälerna, som Oronhjelm tagit med sig från den 1.1