Dagens Nyheter – 26 april 1865, sida 2

stölder af diverse partier trädskedar och trädslefvar från trädgårdsmiästarenkan A. Grönlund, som har sin försäljning af träarbeten vid Munkbrohamnen. Enkan Grönlund hade som ombud till rätten sändt sin dotter enkan Åberg. Sedan Ollonqvist redogjort för sina lefnadsomständigheter, hvaraf upplystes att han en gång varit straffad för stöld och två gånger försvarslös blifvit dömd till arbete å Rindön, börjades ransakningen. — Huru många trädskedar är det gumman Grönlund har förlorat? — Minst femtio dussin, förutom alla slefvar — svarade Åberg. — Vi komma till slefvarne sedan — invände ordföranden. — Hur mycket voro skedarne värda pr dussin? — 50 öre dussinet. — Det var billigt pris. Nå hur många slefvar äro stulna? — Minst 5 dussin, och de kosta 2 rdr dussinet. — Det var också mycket beskedligt pris. Nå hvar voro skedarne och slefvarne förvarade? De lågo i en stor koffert, och kofferten stod i en källare. i ett hus vid Lilla Nygatan. — Var källaren låst? — frågade ordf. — Källaren begagnas af så många; men kofferten var låst — upplyste enkan Åberg. — Var det genom inbrott som stölden skedde? w — Ja, låset var sönderbrutet. Det upplystes nu att enkan Grönlund fått igen fyra dussin och sju skedar af en trädskedshandlande Gurtsen, som af Ollonq vist köpt 30 dussin skedar och 3 dussin slefvar. — Hur kunde Ollonqvist få tillträde till källaren? — frågade ordf. — Han har i flera år haft gummans förtroende att om morgnarne hemta upp hennes saker från källaren och att bära ned dem om qvällarna — upplyste Åberg. — Hur mycket betalade Gurtsen för de skedar och slefvar han köpte af Ollonqvist? — frågade ordföranden vind till Gurtsen, som äfven var närvarande. — 50 öre dussinet för skedarne och 1 rår 25 öre för slefvarne -— svarade Gurtsen. — Det var tjufpris det — inföll ordf. Gurtsen förklarade sig villig att ersitta enkan Grönlund för allt hvad han köpt af Ollonqvist, hvarvid rätten lät det bero. Till en tjenstflicka vid namn Nilsson hade Ollonqvist sålt 6 dussin skedar och 1 dussin slefvar, hvilka gumman Grönlund låtit henne behålla, derför att hon angifvit Ollonq vist. Ollonqvist erkände att han tillgripit skedarne och slefvarne litet då och litet då, och medgaf att de uppgifna partierna ej voro för högt tilltagna. Hvad inbrottet beträffar nekade han dock, och påstod att tillgreppen blifvit gjorda då han af gumman Grönlund blifvit skickad att hemta upp skedar och slefvar ur källaren. Som det stod i Ollonqvists prestbetyg att han var straffad för 2;dra resan stöld, hvilket af Ollonqvist förklarades vara ett misstag, så förordnades af domstolen att uppgift derom skulle skaffas från vederbörande presterskap, hvarefter , ålet uppskjöts till annan dag och Ollonqvist nedfördes åter i häkte. KHammarskrifvaren Stridbeck, hvilken, såsom bekant, är tilltalad i det s, k, Hollertzka tullbalansmålet och fördenskull suttit häktad sedan Mars månad förlidet år, har i förrgår af Kongl. Maj:t förklarats icke böra för närvarande och intill dess annorlunda kan varda beslutadt i häkte hållas, Det är just ett vackert exempel på vårt rättsväsendes formalistiska uselhet att det skall ehöfvas ett helt år för en anklagad innan an kan få afgjordt om sin frihet, tilldess an varder dömd eller frikänd. Utrikes Nyheter. NN Os 8 AA