trodde, -hade han tagit ett åkdon och låtit köra sig till det lilla huset vid vägen till Neuilly, der åtskilliga förberedande åtgärder, hvilkas ändamål vi snart skola lära känna, fordrade hans närvaro. Derpå hade han, omsorgsfullt förställande sin stil, skrifvit nedanstående, till hr Leroux, f. d. handlande, n:o 13 Amandiers-Popincourtgatan adresserade rader: En person, som icke här den förmån att vara känd af hr Leroux, önskar göra honom ett angeläget meddelande, rörande doktor Fritz Horner. Detta meddelande gäller den lärde och ryktbare magnetisörens dyrbaraste intressen. Man anhåller derför, att hr Leroux, i afton klockan åtta, ville infinna sig i caf de la Vestale, vid boulevard Baumarchais, nära Bastiljplatsen. Den person, som skrifver detta, känner honom till utseende och skall sjelf gifva sig tillkänna. Denna bizarra skrifvelse, hvilken hos doktorn borde uppväcka nyfikenhet, ja till och med oro, lemnadeg af Rodille till en kommissionär, med uppdrag att genast framskaffa det till sin adress. — Om ni händelsevis skulle tillfrågas af hvem ni emottagit detta bref, så svara att ni fått det af en liten gubbe i hvita lockar och gröna glasögon. Begriper ni? — Ja, min herre, jag förstår. En liten gubbe i gröna glasögon och hvitt hår. — Så är det ja. Se här har ni 40 sous för besväret och 3 francs för tystlåtenheten. Den förtjuste kommissionären lade benen på ryggen. Straxt derefter återvände Rodille