Dagens Nyheter – 22 april 1865, sida 2

träffa på björnen; en nalle ficks äfven ganska rigtigt på benen, men det var ej den omnämnda björnhonan, utan en ovanligt stor gammal slagbjörn från Bringåsen. Denna björn styrde genast kosan rätt söderut till Lethafors, Letteråsen och Matkärnsberget, hvarest jägarne fingo ett eländigt nattqvarter, under det att björnen fortsatte färden ännu längre söderut ända till Fryksdalsgränsen — således en väglängd af åtminstone 10 mil. Der hade nalle gräft ner sig i en stor myrstack, men begaf sig vid jägarnes annalkande genast uppför ett högt och brant berg; jägarne kommo äfven med stor svårighet och mycken ansträngning uttröttade uppför detta berg och påträffade slutligen björnen, skjöto på honom — men skjöto bom. Eftersom det led långt på aftonen, matförräden voro nåstan förtärda, hundarne illa tilltygade och sönderskurne af snöskaren och jägarne alldeles uttröttade, voro de nästan beslutna att öfvergifva hela denna jagt men ville likvist dessförinnan göra sig underrättade om, hvartåt björnen skulle vända sin kosa. Han påträffades äfven nu i en småskog; en af jägarne kom honom alldeles in på lifvet, men, som denne var en; mindre van björnskytt, tappade ban koncepterna vid åsynen af nalles bistra utseende och föll omkull vid vändningen med skidorna, hvarvid bösspipan blef nedkörd djupt i snön. Emellertid vände nu björnen norrut, dit äfven jägarnes hemväg låg. Efter denna upptäckt begåfvo sig jägarne ner åt bygden och sedan till Tjärbackstrand, hvarest en behöflig 3:ne dagar lång hvila togs. Måndagen den 4:de dennes begåfvo sig jägarne derifrån till Letteråsen, hvarest björnen hade lagt sig till hvila; han holmades derstädes, hvarest 3 af jägarne gingo för att söka efter björnen innanför holmningen och de öfriga ställdes på håll. Snön hade nu fått en tunn skare, som bar skidlöparne och den mindre hunden, men ej björnen, Björnen kom snart på benen, rusade rakt fram mot en af de säkraste skyttarne på hållet, af hvilken han fick en kula midt i pannan, så att han nedföll stendöd. Lars Larsson berättar i sitt bref, att detta var den 9:de björnen som han varit med om att fälla under denna vinter; den bortbytta fru björnmodren blef kort derefter skjuten af Unge Hans Bringåsen.