Dagens Nyheter – 11 april 1865, sida 1

Ev Lar rr sa OC VR Kr KH —— Sedan räntan blifvit fri för kortare papper, gå alla penningar: till bankerna. Den enskilde föredrar, att hafva 5 å 6 proc. mot att drifva en vexelrörelse, som ofta är ofördelaktig. Att lemna ut penningar mot inteckningar i fast egendom tänker ingen mera på. XKapitalerna bindas och hvar skall låntagarne i en framtid skaffa penningar för att betala sina lån? En utväg måste sökas och snart. I Skåne har, som bekant är, blifvit föreslaget att bilda en jordbruksbank, för att söka bot på detta onda. Några af våra klokaste hufvuden hafva slagit sig samman, att uppgöra ett förslag till en dylik bank, och detta förslag föreligger nu in nuce för allmänheten. Man vill med aktier på 10 rdr bilda en grundfond på — en million! Med hr Wailenberg i Aftonbladet kan man verkligen utropa: lycklig den provins, som behöfver så litet för att räddas. Men det blir också derefter. Summan en gång samlad, kan räcka till att rädda en och annan af våra iorddrottar; men den stora allmänheten, bönderna, få ett nytt tillfälle att öfva sig i vexelrytteri. Jordbruksbankan afser också — hög utdelning, och skall följaktligen drifva vexelrörelse, mottåga penningar på deposition och betjena allmänheten! Sådana inrättningar hafva vi nog af; vi behöfva cn, vi behöfva många, som nöja sig med skälig vinst, men som göra nytta. För att med ens visa, hvari denna nytta består och huru förslaget skall realiserag, behöfver man blott leda uppmärksamheten på de skottska bankerna. Dessa gifva 7 å 8 proc. i utdelning, men de vänja folket till sparsamhet, de understödja den idoge, de upprätthålla förtroende och samverkan och — de gagna landet. Bättre än alla förslag vore det, att sända ett par sakkunniga personer till nämnde land för att studera dessa bankinrättningar, om hvilkas fördelar redan två finansiella auktoriteter (herrarne Agardh) med värma yttrat sig. Detta bör blifva en folkets sak, ehuru man kunde hafva rätt att fordra afregeringen, att den lika väl understödde dessa personer, som t. ex. dem, som resa ut att studera konsten att ordna en bokkatalog o. d. Våra stora jordbrukare visa sig för öfrigt upphöjda öfver alla fördomar. Långtifrån att anse några tullar behöfliga på spanmål, smör och ost m. m., hafva de nyligen petitionerat, att tullen må upphäfvas på alla för jordbrukaren oundgängliga artiklar, deribland — tryckpapper. Är det för sedelfabrikationens skull eller möjligen för att befordra den andliga verksamheten? Hvem vet? I sjelfva verket påstås det, att under denna petition ligger en hund begrafven. Då man har något för sig i smyg, vill man afleda uppmärksamheten, och det har sannolikt till en del lyckats, ty mången har utropat: det var f-n till liberala junkrar! Dessa frihandels män äro med om hvad som helst, äfven det nya representationsförslaget. Men deri tar man visst fel. Då adeln visar sig i ekonomiska frågor liberal, betyder det svarare: hvad göres oss då behof af en representationsförändring? Vi följa ju med vår tid; vi gå ännu längre, om så behöfves, i liberalitet; hvartill tjenar det då, att förhasta sig med det ena vigtiga, ett upphäfvande sf stånden, som visa sig vara de folkligaste i verlden? Att här i Skåne smidas planer mot det hvilande representationsförslaget, derom är man i allmänbet ense; men hvar härden finnes, är inte lika lätt att upptäcka. Petitionen utgick Ale S OLSNO rk scars SÄD Fa ATL Ser ERA) 65 APS DA HAM Ene UA Bris RSS ML NYLE AE NESVITET IE nd