Dagens Nyheter – 8 april 1865, sida 2

— Jag har inte ondt gjort, så att jag behöfver inte något försvar. — Jo, det är just det du behöfver. Kom närmare! — uppmanade ordf. — Här är jag — svarade Carlström och steg tätt intill ordf. — Nej fy, bort med dig, du stinker ju : af bränvinsdjefvulskap — återtog ordt. — Åh det är inte farligt — förklarade Carlström och gick baklänges. — Att inte. Stockholmspacket kan låta bli bränvinet, det är då också besynnerligt — yttrade ordf. Två vittnen hördes och intygade att Carlström sagt att de från brädgården utburna bräderna voro hans och att han köpt dem af en obekant person för 75 öre. -— Ja, det är det eada som är sant — förklarade Carlström. Målet uppskjöts för Vidare upplysningars införskaffande, och Carlström ålades att nästa rättegångsdag infinna sig vid hemtningsäfventyr. — Ja men jag förstår inte det här — yttrade Carlström och skakade på hufvudet. — Ja, då får du väl lära dig — svarade ordf. och Carlström fick aflägsna sig med det besked han fått. Veta. Skoarbetaren Olsson hade i förrgår till rådhusrättens femte afdelning instämt skoarbetaren Andersson, med yrkande om ansvar å honom för det han inkommiv å verkstaden der Olsson legat och tilldelat Olsson två slag i hufvudet, så att blodvite deraf följt. Andersson var ej tillstädes. Ett vittne hördes och intygade att han hört Andersson inkomma i verkstaden och att han straxt derpå hört slag utdelas och Olsson jemra sig; men han hade ej kunnat se något emedan han legat i en säng uppsatt i taket. Målet uppskjöts för Anderssons inkallande vid vite. Årfad Allmänna åklagaren, stadsfiskal Kock, hade i förrgår till rådhusrättens fjerde afdelning instamt mamsell Anna Olsson och flera stycken lösaktiga qvinnor, med yrkande om ansvar efter nya strafflagen å Olsson för det hon i huset n:r 9 Österlånggatan idkat en slags bordellrörelse, och å qvinnorna för lösaktighet. Olsson var ej tillstädes, men hade sändt ombud, med hvilket rätten dock ej var belåten. Ransakningen fördes hemligt, hvarför vi ej kunna meddela resultatet.