Dagens Nyheter – 5 april 1865, sida 1

—— ————— . — FÖRSENAR a RA SAT Arr CR — För Guds skull, sade han i det han lutade sig öfver henne, har ni stött er? — Nej, stammade den unga flickan med darrande röst, det är ingenting. — Men detta fall? — Ett ögonblicks svaghet är enda orsaken dertill. — Önskar ni att jag skall bära in er? — Nej . . . nej, jag tackar, svarade Blanche lifligt, jag vill... jag tycker mera om att stanna här. Paul Mercier såg sig omkring och upptäckte utanför paviljongen en stenbänk. Han bar Blanche till denna bänk, på hvilken han med försigtighet nedsatte henne. — Mår ni nu bättre, mamsell? frågade han. : — Ja, min herre, något bättre. — Känner pni er en smula starkare? — Nej . . . inte ännu ... åtminstone tror jag det ej. — I så fall går det ej an att ni stannar här ute . . . jag vill underrätta doktorn. Paul Mercier gjorde en rörelse för att aflägsna sig. i Blanche qvarhöll honom och hviskade med bönfallande röst: oo o— Gå icke, min herre, gå icke, jag besvär er derom. . — Men ni behöfver hjelp . . . en öm skötsel. g — Ni misstar er, min herre, jag behöfver ingenting. i — Jo, någonting måste användas för att stärka er; det tillstånd af mattighet hvari ni nu befinner er är ytterst skadligt.