Galerslafs-Jägarne, (Forts. af Jean Vaubaron.) (Forts. fr. n: 55—79.) I samma ögonblick som Blanche neddignade på marken kom en ung fattigt klädd man med ett sympativäckande ansigte och ädel hållning ur det af doktorn bebodda huset. Denna unge man var Paul Mercier, hvars bekantskap läsaren redan gjort i ett föregående kapitel. Han var skickad af Laridon och kom för att underrätta Rodille det en vigtig affär erfordrade hans närvaro på Musgegatan. Blanche hade redan vikit om hörnet på paviljongen och detta hörn dolde nenne för Paul Merciers ögon. Den unge mannen hörde ett svagt jemmerrop åtföljdt af ett doft buller såsom af ett fall. Vägledd af dessa ljud skyndade han genast till det ställe der olyckshändelsen inträffat och varseblef den på marken utsträckta liflösa Blanche. Paul Mercier visste visserligen om den unga somnambulens tillvaro, men detta var första gången han såg henne. Ehuru han således ej kände henne gissade han dock att det var hon. Han förstod att endast hon vid denna sena timma kunde befinna sig barhufvad i Fritz Horners trädgård.